Wrangel Karl Gustaf Otto Kristian Ugglan 1
Carl Gustaf Wrangel, en sann galopp-pionjär.

dela artikeln

Carl Gustaf Wrangel: En galopp-pionjär

Omsättningen är hög i galoppsporten. Som Lennart Jarvén kommenterade efter Fiftyshadesfreeds seger i Göteborg senast: ”Man är inte bättre än sin senaste seger”.

Föddes man redan på 1800-talet är risken ännu större att bli bortglömd, men Carl Gustaf Wrangel, som föddes 1839, är mer värd än de flesta att bli ihågkommen. 

Han verkade i en tid när galoppsporten var tämligen ny i Sverige och fördomarna många. Första tävlingsförsöket, på Heden i Göteborg 1814, gick inte till hävderna. Andra försöket som gjordes av Patriotiska föreningen för Sverige Hästcultur höll lite längre, men fick ge upp efter några år.

Efter en militär karriär på kontinenten återkom Carl-Gustaf Wrangel till Sverige 1863. Han studerade vid stuterier och träningscentra i England, Frankrike, Ungern och Tyskland 1863-1867. 

Därefter bosatte han sig på släktgården Tolarp utanför Jönköping och startade en febril verksamhet. Han såg till att Sverige fick hit en professionell tränare, Ludwig Lienow 1870. Han importerade fullblodshästar och var engagerad som manager av flera kapplöpningsstall. 

“Tidning för hästvänner” hade referaten

1868 grundade han den Allmänna 

Nordiska Hästskötarskolan, vid Klämmestorp utanför Jönköping. Han svarade för stoimporterna till Dansk-Svenska Fullblodsaktiebolaget. Samtidigt gav han ut Tidning för Hästvänner, där bland annat alla galopptävlingar noggrant refererades. Av ekonomiska skäl fick både tidningen och hästskötarskolan läggas ned 1878 respektive 1884. Sammanlagt hade 434 elever gått igenom skolan.

Då engagerade sig i Wrangel i andra tidningar istället som Smålands Allehanda, Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad. Därefter for han ut i Europa igen och gav ut galopptidningar både i Stuttgart och Berlin. Han ledde arbetet på stora stuterier i Ungern 1892-1896. Och dessutom var han chef för ett stort kapplöpningsstall på Hoppegarten i Berlin. 

Klassifikation förekom icke

Han gav även ut den första svenska, eller rättare sagt nordiska, “Stuteriboken” 1872 och “Handbok för Hästvänner 1887”. Han skrev också en rad informationsskrifter. En av de mest omtalade hette ”Kapplöpningarne inför kritiken”, en kort ”afhandling” på 98 sidor. I den bemötte han dem som ansåg att kapplöpningar inte borde tillåtas. Hästar skulle användas i det militära och som arbetshästar, inte springa i kapp hette det i kritiken.

Den lilla skriften återfinns bland det värdefulla material som Björn Zachrisson har donerat till Jockeyklubben och Svensk Galopp. Skriften innehåller även en kort historik över sportens utveckling under 1800-talet:

”Patriotiska sällskapet lyckades icke öfverlefva året 1837. Sällskapets hastiga upplösning tillskrifves oklara begrepp om kapplöpningarnas betydelse, som då för tiden ännu voro rådande så väl i Sverige som Nordtyskland och Frankrike. Dels det sätt hvarpå sällskapet sökte tillämpa täflingsprincipen. Någon klassifikation af de täfvlande hästarna, åsyftande att inrymma chancer åt alla de olika, i landet befintliga hästklasserna, förekom nemligen icke.”

Altamira B Friberg fore Dawn K Ho ̈gberg no 5 Skandia tä671008 5
Det diskuteras fortfarande flitigt, vilka skandinaviska löpningar som importer ska få delta i. På denna bild från mitten på 60-talet, så segrar Altamira för Bertil Friberg. Foto: Stefan Uppström

“Stänga löpningarna för den utländska aveln”

Vidare står det:

”Trettioett år senare, eller 1867, ansågo några vänner af den inhemska hästkulturen tiden vara kommen, att till ett nytt lif uppväcka den i Patriotiska sällskapets arkiv slumrande idéen. Allmänna Svenska kapplöpningssällskapet återupptog det arbete Patriotiska sällskapet hade nödgats öfvergifva. 

Med det föregående sällskapets fel och förtjenster för ögat, lyckades det nya samfundet undvika de klippor, som vållat det första, välmenta försökets strandning. Hvarje proposition blev föremål för en mogen öfverläggning; sällskapets pris utdelades principmessigt endast till i Sverige födda, eller som 1-åringar införda hästar; med hvarje år blef klassifikationen strängare och fullständigare; alla hästar, äfven sådana som blifvit från utlandet införda, erhöllo sina särskilda löpningar; distanserna bestämdes så, att trainingen, täflingarnnes A och O, errhöllo en hittills okänd vigt, och den inhemska hästuppfödaren påmindes ständigt derom, att sällskapet endast väntade på hans medverkan, för att helt och hållet stänga löpningarne för den utländska afveln.”

Kom hem igen för 120 år sedan

Wrangel återkom till Sverige 1902, då han åter bosatte sig i Småland. Men galopp-uppdragen var inte helt slut. Han utsågs till ordförande i lokala skiljedomstolen på Lindarängen. 

Han avled den 4 oktober 1908, 69 år gammal, efter ett rikt och betydelsefullt liv. 

Sedan han engagerade sig i galoppsporten i början av 1860-talet, har sporten i Sverige levt vidare i alla år.

Visst vore han värd fortsatt uppmärksamhet.

Björn F Eklund

Senaste galoppnyheterna

Annons
bakertilly JK

Prenumerera på Jockeyklubbens nyhetsbrev!

TOPPBILD Mufid o Falkor

Mufid avslutade sin säsong med Listed-seger

Mufid blev årets sista sista Listed-vinnare i Sverige. Detta efter att valacken vunnit Songline Classic på Bro Park. Till spelarnas stora förvåning - och även ...
05 Azisol 02 TOPPBILD

Svenskt Kriterium blev danskarnas kriterium

Det blev dansk seger i Svenskt Kriterium i helgen när Azisol segrade med Jacob Johansen ombord, för tränare Lea Olsen. Ägarna Jakobsen och Petersen vann ...
Klampenborg publik

”Skånes situation är en skandinavisk angelägenhet”

— Situationen i Skåne är svår och den är sorglig, både för svensk galopp och för skandinavisk galopp, konstaterar Dansk Galopps nye ordförande Jørgen Damsbo ...
16600

Från ridhästar till fullblod – My Håkanssons nya galoppresa

Hur går man från att driva SWB-avel, seminstation och kennel till att på bara ett år även bli en del av fullblodsvärlden? I veckans poddavsnitt ...
MrsLoreen0456

Christer Schildt har lämnat oss

Som vi tidigare meddelat så somnade vår medlem Christer Schildt in den 27 oktober 2026, 81 år gammal.Christer har varit medlem i Jockeyklubben sedan 1988 ...
Christer schildt 1

Christer Schildt har lämnat oss

Jockeyklubbens långvarige medlem och styrelseledamot Christer Schildt, känd från sin verksamhet på gårdarna Ljungstorp och Sextorp slott i Skåne, har lämnat jordelivet. Christer, som fyllde ...
Niels Petersen TOPPBILD

Norska stortränarna: ”Tragiskt, Skåne behövs”

Från 2028 kommer det inte att finnas någon tävlingsbana i Skåne. Något som inte bara drabbar aktörerna i området och resten av Sverige, utan även ...
Genrebild Bro Park

Kan skandinavisk galoppsport överleva?

Den skandinaviska galoppsporten står inför flera svåra utmaningar än på väldigt länge.Kommer sporten ens att kunna överleva på sikt i nuvarande takt? Björn F Eklund ...
Moa Fagerhall

16-åriga Moa: “Tack, Jockeyklubben!”

Ponnyryttaren Moa Fägerhall segrade i Jockeyklubben Cup 2025. Segern belönades med en resa till British Racing School i Newmarket i somras.  Här är Moas resebrev: ...
TOPPBILD med Morten Aspelund

Historisk Lady Irene hedrade ägarens minne 

På söndagen på norska Övrevoll, så blev Niels Petersen-tränade Lady Irene det första stoet i historien, att ha vunnit samtliga tre skandinaviska Oaks. Segern blev ...

Prenumerera på Jockeyklubbens nyhetsbrev!

Rulla till toppen