Kan skandinavisk galoppsport överleva?

Den skandinaviska galoppsporten står inför flera svåra utmaningar än på väldigt länge.
Kommer sporten ens att kunna överleva på sikt i nuvarande takt?

Björn F Eklund belyser den aktuella situationen.

Antalet hästar i träning har minskat, vilket framgått av flera artiklar, bland annat på Jockeyklubbens hemsida. Minst lika dramatisk är nedgången i antalet föl. Men kan galoppsporten i Skandinavien överleva utan egen uppfödning? 

Ja, än så länge har det gått, trots att fölsiffrorna i Sverige oavbrutet minskat sedan rekordåret 2001 då 457 föl föddes. I fjol var siffran 105. En nedgång med 77 procent.

För första gången på långliga tider är Sverige inte störst i skandinavisk fullblodsuppfödning. Danmark trumfade Sverige i fjol med 106.

I fjol uppgick antalet betäckningar till bara 117 i Sverige, så det är risk att nedgången kommer att fortsätta, även om det kan tillkomma en del avkommor till nyimporterade ston.

Viss tröst kan kanske Norge ge. Där har den inhemska uppfödningen varit mycket begränsad sedan länge och tävlingarna dominerats av importer och gästhästar.

På tävlingssidan råder det också nedgångsiffror, men inte lika mycket som på uppfödningssidan. För 20 år sedan, 2005, reds 616 löpningar i Sverige, 256 i Danmark och 254 i Norge.10 år senare, 2015, var motsvarande siffror 605, 256 och 254. 2025 hade antalet lopp sjunkit till 493 i Sverige. Siffrorna för Danmark och Norge har inte publicerats, men nedgången där är mindre märkbar i än i Sverige där minskningen är 23 procent.

Siffrorna borde vara alarmerande.

Men det är inte de som diskuteras utan det är antalet galoppbanor, fullmäktige och hindersportens eventuella existens.

Harald Dörum är en luttrad man.  Han var VD på Övrevoll under en framgångsrik tioårsperiod. Var också engagerad i den internationella galoppsporten och senare även VD för Svensk Galopp. Nu är han knuten till Dansk Galop.

Han är bekymrad för situationen:

— I en krympande sport med risk för minskat stöd från ATG som liksom galoppsporten har en negativ utveckling, måste vi skära i kostnadsmassan. Vi kan inte underhålla åtta galoppbanor i Skandinavien: Bro Galopp, Jägersro Galopp, Göteborg Galopp, Klampenborg, Århus, Odense, Ålborg och Övrevoll.

— Redan för mer än tio år konstaterade den dåvarande ordföranden i Svensk Galopp, Hans Hansson, att Göteborg Galopp inte kunde bli lönsam. Banan ligger på arrenderad och tomträttsmark. Ungefär hälften av tiden har gått. Sannolikheten för att Göteborgs kommun skulle förlänga tiden för en verksamhet som används för tävlingar åtta dagar om året är ytterligt osannolik. För Göteborg är området mycket intressant för bostadsbyggande, men även Försvaret har visat intresse.

— I Danmark är det Klampenborg som bär upp sporten, medan provinsbanorna har svårt att utvecklas.

I Norge är galoppsporten liksom i Sverige mycket beroende på spelbolaget.

Med andra ord tror Harald Dörum att vi måste nöja oss med fyra kanske fem banor i en nära framtid, under förutsättning att Bara-projektet kan genomföras. Det förutsätter också att fullmäktige kan enas om projektet, vilket knappast får dröja för länge. Två tränare har redan lämnat Jägersro (Kajsa Lindsjö och Oscar Berneklint) och fler har konkreta flyttplaner.

Många har synpunkter på Svensk Galopps organisation där fullmäktige med 35 medlemmar (17 för Stockholm, 12 för Skåne och 6 för Göteborg) har beslutsmakten utan att själv kunna ställas till ansvar.

Anders Jonsson har länge varit aktiv i galoppsporten som hästägare. Har tidigare suttit i Galoppöverdomstolen. Han anser att fullmäktige är för stort.

— Det skulle behöva bantas. Någon föreslog för några år sedan att 11 vore ett lagom antal ledamöter. Då måste alla bli aktiva och engagerade. Så är det inte alltid nu. Och då skulle det vara svårt att driva egna intressen som ibland förekommit.

— Det har också föreslagits en gemensam skandinavisk organisation. Det låter bra men måste utredas noggrant så vi inte hamnar i nya problem.

Han påpekar också att det är ett problem med bristande föryngring i ledningarna. Snart finns det inga som kan föra vidare kunskaperna från tidigare framgångsrika tider.

Stefan Ahlqvist som är mångårig hästägare i Stockholm lanserade nyligen en annan idé på en galopp-podd på nätet:

“Efter lördagens möte (den 10/10 2026) där fullmäktige återigen visade att man inte har förtroende för styrelsens arbete (trots att man har tillsatt denna styrelse!!!) måste Svensk Galopp snarast omorganiseras och delas upp genom att Fullmäktige avvecklas och hela organisationen bolagiseras. Detta för att få en professionell styrning av galoppen med fokus på hela rörelsens verksamhet, resultat, intäkter och kostnader.

Mitt förslag till organisation för Svensk Galopp:

• Varje bana är ett eget aktiebolag och styr sig själv
• Banornas bolag ska vara dotterbolag till Svensk Galopp AB
• Detta moderbolag ska sköta gemensamma uppgifter såsom administration, bokföring, propositioner, prispengar etc etc. Bolaget ska också ha en övergripande styrning av Svensk Galopps mål och inriktning.

En formell uppdelning kommer att ta tid eftersom en uppdelning kräver flera stämmor så för att snabbt få en styrning av svensk galoppsport via de olika bolagens styrelser gör man så här:

Alla ledamöter i de tre sällskapen avgår. Eftersom det enligt stadgarna fortfarande ändå måste finnas ett Fullmäktige utser varje sällskap en ledamot som representerar dem och denna ledamot har endast en uppgift:
Att alltid rösta enligt det förslag som ges av styrelserna i banornas aktiebolag.”

(Texten är något förkortad)

Förslaget är naturligtvis både diskutabelt och kontroversiellt men intressant som exempel på hur man kan ’tänka utanför boxen’.

En invändning är att sällskapen har ekonomiskt olika förutsättningar.  Svensk Galopp IF äger Bro Parks mark, ett ganska stort område, Svedala kommun äger markområdet i Bara men med avsikt att överlåta det till Skånska Fältrittklubben, medan Göteborg Galopp saknar egna tillgångar.

I sammanhanget kommer det säkert från skånskt håll påpekanden om att den nuvarande platsfördelningen i fullmäktige bygger på utredningen om Galoppens Framtid och de ekonomisk-organisatoriska förutsättningar som då rådde. Men det sades att revideringar skulle göras när maktförhållandena ändrades. Detta stadfästes dock aldrig i konkret beslut.

Svensk Galopps styrelse fick vid extrastämman inte stöd för sitt förslag om Bara-projektet. Röstsiffrorna blev 18 emot och 17 för. Istället fick styrelsen i uppdrag att återkomma med ett reviderat förslag som ska behandlas den 31 oktober.

Gisela Jardby har lång erfarenhet av galoppsporten såväl som ryttare, ledamot i galoppöverdomstolen och verksam i galoppförbundets (Svensk Galopps) styrelse, där hon nu är ordförande sedan Björn Nilsson sade upp sig. Genom Giselas make, tränare Peter Jardby representerar hon dessutom tre generationer i den svenska galopphistorien.

Hon suckar vid frågan hur styrelsen ska gå vidare:

— Det är svårt. Vi lade ett förslag som vi tyckte var bra, men det fick inte erforderlig majoritet. Men inga anvisningar om hur förslaget ska förändras. Dock ska vi arbeta in mer säkerhetsföreskrifter.

— Av debatten framgick dock att medel till en ny bana får inte innebära sänkta prispengar i Stockholm. Hur det nu ska gå till när ATG varslat om sänkta pengar till galoppsporten – och travsporten. Eftersom ATG svarar för 90 procent av galoppens intäkter, lär det vara omöjligt att behålla nuvarande prissummenivåer.

2027 blir sista året för galoppen i Skåne. Jag vet att Fältrittklubben letar efter alternativ, både Klampenborg och Göteborg finns med i bilden. Att bygga nya banor tar tid, åtminstone om det ska vara gräsbanor.

Möjligen vore det bästa att dela upp organisationen i tre sällskap, men med Svenska Galopp som sammanbindande och övergripande centralorganisation.

Vet vi mer den 31 oktober? Kanske.

Medan denna artikel skrivs kommer meddelande från Norsk Galopp att den utsett Björn Nilsson till ny VD. Alltså en svensk som inte ser några problem med skandinaviskt samarbete och tydligen tror på galoppens framtid.

Björn F Eklund