dela artikeln
Svensk Galopps vd om ekonomi, framtid – och Bara
Den 16 augusti så blev Björn Nilsson vd för Svensk Galopp. En organisation som haft “ett dussin olika direktörer, de senaste dussinet åren”.
Och en verksamhet med väldigt många utmaningar.
— Jag visste om situationen redan när jag sökte jobbet, berättar Björn.
Svensk Galopp dras med minskad svensk fullblodsuppfödning, minskat antal hästar i träning, minskad omsättning och en belånad och besvärlig ekonomisk situation – som allt sammantaget, gör att det börjar växa fram en hotbild. En hotbild kring verksamhetens själva existens.
Att hjälpa till att få denna verksamhet på rätt kurs igen, dessutom som mannen vid rodret, är alltså utmaningen som Björn Nilsson har antagit.
Lägg därtill att det mitt i allt detta, snarast behövs en ny galopparena i Skåne.
Björn Nilsson har den mesta av sin tidigare erfarenhet inom ekonomi och finans, med huvudfokus på affärsutveckling.
— Den största delen de senare åren, så har jag jobbat med affärsutveckling inom revisionsvärlden. Men jag har, till exempel, även varit vd för ett bolag som ägs av 19 kommuner. Som när jag var där, fick 160 miljoner kronor varje år från staten, i bidrag för sin verksamhet.
Så jag har tidigare varit VD för ett bolag, med ungefär samma affärsmodell som nu.
Det där har vissa likheter med Svensk Galopp?
— Ja. Det finns likheter i vilken typ av DNA som en verksamhet har, när man “får” pengar på det sättet. Det finns en ganska mänsklig, ganska förståelig risk, att en verksamhet då kanske blir lite tillbakalutad.
Alltså tillbakalutad vad gäller den kommersiella verksamheten, med de förutsättningarna.
Du menar att det görs antagandet att “allt ska fungera som vanligt, oavsett vad vi levererar”?
—Jag menar att man inte blir så kommersiell i sina beslut. Det där tycker jag är den största frågan som både Svensk Galopp och Svensk Travsport står inför. Det gäller hållbarheten i sin affärsmodell. Som inte finns just nu, enligt mitt sätt att se på det. Vi måste generera andra intäkter. På något sätt, så känns det som att det finns någon inneboende verklighet hos oss, att “om våra kostnader ökar så får ATG ge oss mer pengar”. Det kanske de kan, men vad händer om de inte kan det?
Det är fortfarande en kommersiell verklighet som vi lever i. Och det tycker jag är en viktig förändringsresa som behöver göras.
Dålig kommunikation och transparens
Man kan undra varför Björn Nilsson sökt ett uppdrag, med så många svåra utmaningar. Men Björn påpekar att det även finns tillgångar, hos Svensk Galopp.
— Först och främst så har vi en sport som är fantastisk. Det måste ligga som grunden för allt det här. Om vi kan hitta ett sätt att utveckla, hur vi visar den här sporten, hur vi distribuerar den här upplevelsen. I min värld så har det inte hänt så mycket där, de senaste 10-15 åren.
Björn Nilsson identifierar ett annat problem som han uppfattar som väldigt stort, men som också erbjuder en möjlighet.
— En annan bit, är att vi har haft ganska dålig transparent kommunikation mellan ägarna. Och där kan jag säga lite lätt fåfängt, att jag tror att jag vet, att driver man transparens så kommer folk att få en ökad förståelse för varandra. Och ökad förståelse ger också en form av engagemang. Det är grundbulten i det här. Det är något som lockar mig, att kunna få oss alla att kroka arm, istället för att tro att vi bara har en massa olikheter. Vi har en likhet och det är en kärlek till sporten. Och den måste vi utnyttja.
“Drar inte ägarna åt samma håll, är det svårt att leverera”
Björn Nilsson säger att utgångspunkten från och med nu, behöver vara att galoppsporten i Sverige har tillgångar, som har misskötts tidigare – och detta behöver ändras på från och med nu. Och: det är bråttom.
Björn Nilsson säger att det stora problemet de senaste åren, är att det har funnits goda tankar kring mycket, men någon “genomförande-kraft” har aldrig kunnat ackumuleras, eftersom personer i ledande befattning har bytts ut alldeles för ofta.
Därmed ingen hållbarhet eller kontinuitet i verksamheten. Och viktiga förändringar har aldrig kunnat verka igenom eller hunnit slå igenom.
— De bolag vars ägare inte drar åt samma håll, kan sällan leverera goda resultat. Den korrelationen är viktig att nämna.
I helgen som gick så hade Svensk Galopp stämma i Stockholm. En stämma med god stämning, enligt Björn Nilsson. Men, samtidigt, mer eller mindre a-l-l-a viktiga beslut bordlades.
Varför?
— Grunden till det var, att man upplevde från ägarhåll, att man har inte tillräckligt med faktaunderlag för att kunna förstå effekterna, av besluten vi röstar om. Så i min värld, så tog ägarna ett stort ägaransvar genom att visa en vilja att sätta sig in i ärenden mer grundligt.
Några konkreta frågor, kommenterar Björn Nilsson så här:
OM PRISPENGARNA UNDER 2025.
— I vårt sparpaket från ledningen, så fanns det ett förslag om att höja prispengarna med 2,5 miljoner kronor. Det är knappt 5 procent. Men ägarna kan inte säga, att vi ska gå in och kapa de övriga rörliga kostnaderna med tio procent. Därför att i de övriga rörliga kostnaderna, ligger också kostnader inom det operativa som vi inte kan påverka. Som, till exempel, Hästsportens Nationella Stiftelse. HNS betalar vi cirka 5,5 miljoner kronor till varje år. Jag kan inte, enligt de avtal vi har, strypa den kostnaden. Ska jag spara 4 eller 5 miljoner kronor i rörliga kostnader, så motsvarar det ungefär 10 procent. Här upplever jag, att vi hade en konstruktiv och transparent dialog, för att driva fram en förståelse. Och vi kommer inte att “gå tillbaka” till det gamla och exempelvis spara 5 procent, som ska gå direkt till prispengar. Då kommer banken att säga upp avtalet med oss.
OM STYRMODELLEN, MED ETT FULLMÄKTIGE UTAN EKONOMISKT ANSVAR SOM “ÖVERROCK” TILL VD OCH STYRELSE.
— Det är inte min uppgift att kommentera governance-modellen. Jag har att förhålla mig till den governance-modell som råder. Det är ägarnas ansvar att utröna, hur dom vill bedriva sitt företag. Men vi var tydliga med att vi behöver allokera besluten, där besluten hör hemma. Gör man det med transparens, så kommer det att fungera. Det är lätt att skylla på en styrmodell, men det gäller att anpassa sig till den governance-modell som finns. Ägarna och styrelsen måste ha en tydlig dialog, då fungerar det. Styrelsen är trots allt ägarnas förlängda arm.
OM EN NY BANA I SKÅNE.
— Vi måste, så fort det bara går, få fram ett beslut på var vi ska bedriva galopp i Skåne, när den nuvarande banan inte längre är tillgänglig. Styrelsen arbetar för fullt, med huvudalternativet i Bara, som det finns ett fullmäktigebeslut på. Parallellt med det, så arbetar vi även med ett reservalternativ, en flytt med travet, ifall något skulle stoppa huvudalternativet.
OM SINA EGNA TANKAR OM BARA SOM HUVUDALTERNATIV.
— Jag tycker att Bara verkar vara ett fantastiskt område, det råder inget tvivel om det. Och lösningen svarar på möjligheten att kunna träna och tävla med hästarna på samma plats, vilket är en viktig fråga. Jag tycker att Bara är fantastiskt, på det sättet. För mig är det helt avgörande, kopplat till vårt uppdrag, att se till att det fortsatt finns en galoppbana i Skåne. Och den lösningen måste vara en lösning, som vi klarar av, ekonomiskt. Men ägarna får ta beslut, utifrån de förutsättningar som råder, om var man vill bedriva tävlingsverksamheten.
OM VAD SOM MÅSTE SKE, FÖR ATT BARA SKA BLI VERKLIGHET.
— Som i alla frågor som rör vår verksamhet så handlar det om att säkerställa att det finns ekonomi för ett genomförande. Ägarna måste i sådana fall ta ett beslut på en stämma. Det kvarstår en del frågor i den processen.
OM NÄR SVENSK GALOPP KAN HA SIN BUDGET I BALANS IGEN.
— Givet ägarnas beslut, så finns goda möjligheter, för Svensk Galopp att ha en budget i balans till början av 2026. Men även om vi har en budget i balans då, så kommer vi att ha en negativ-klausul från banken fortfarande. Och den är kopplad till våra lån i banken. Så banken måste godkänna den kostnadsmassa som uppstår hela tiden. Så vitt jag förstår, så kommer styrelsen att föra den här dialogen med banken löpande.
OM NÄR BARA HIPPODROM SOM JOBBAR MED BARA-PROJEKTET, ALLTSÅ KATHRINE HEIBERG OCH LOTTA STRÖMGREN, SJÄLVA FÅR PRESENTERA SIN FINANSIERINGSLÖSNING FÖR BARA FÖR NORDEA.
— Beslut är taget att de ska få träffa Nordea och presentera sin kalkyl.
Och sedan får Nordea ta ställning till, huruvida att de anser att de här är bra eller dåligt.
OM RESERVALTERNATIVET “GEMENSAM FLYTT MED TRAVET”, HANDLAR OM ATT GALOPPEN FÅR DEN UTVÄNDIGA BANSTRÄCKNINGEN, PRECIS SOM I DAG.
— Ja, detta presenterades på stämman. Det är kravställningen från styrelsen, att galoppen får den utvändiga banan, för att överhuvudtaget hålla de här diskussionerna med Skånska Travsällskapet.
OM FRÅGESTÄLLNINGEN: SKULLE SKÅNSKA TRAVSÄLLSKAPET RÖSTA NEJ TILL RESERVALTERNATIVET GEMENSAM FLYTT, PÅ SIN STÄMMA NÄSTA MÅNAD…. HAR SISTA TÅGET FÖR RESERVALTERNATIVET GÅTT DÅ?
— Bra fråga. Jag kan inte svara definitivt på det. Men mig veterligen, så finns det inget annat “reservalternativ”.
OM PANTSÄTTNING AV BRO PARK, SOM EKONOMISKT VERKTYG.
— Styrelsen vill inte det. Men det är ett ägarbeslut. Jag i min operativa roll, skapar så goda underlag som möjligt, som påvisar effekterna av olika ägarbeslut. Men ägarna måste få en konsekvensanalys av deras olika beslut, som de står inför. Och det försökte vi påtala, på stämman.
Ledningens önskemål om att inte bedriva vintergalopp förrän Svensk Galopps ekonomi är i balans, bordlades av stämman vad gäller själva beslutet i frågan.
Skånska Fältrittklubbens krav på att Nationaldagsgaloppen i fortsättningen måste vara självförsörjande – och inte belasta Svensk Galopps ekonomi – accepterades av ledningen. Varav en motion om att redan nu avyttra Nationaldagsgaloppen, drogs tillbaka av SFK.
— I sakfrågan är vi helt överens. Vi har redan inlett en process för att se till att NDG så fort som möjligt går “break even”. Och i fortsättningen, på lite längre sikt, även genererar intäkter, berättar Björn Nilsson.
Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se