Pia Brandt: “Vi har köpt hus i Sverige, men är inte på väg hem”

Det är nu 20 år sedan Pia och Joakim Brandt tog ett rejält “Leap Of Faith” och bytte ut Täby Galopp mot franska Chantilly.
Och än snurrar hjulen i Frankrike!
Det som började med derbytvåan Invertiel och fyra andra hästar 2005, är nu en stabil och erkänd verksamhet som ligger på dryga 40 häst i träning.

Det som har varit stadigt under de 20 åren i Chantilly, är den dagliga fliten – och de hyfsat regelbundna besöken till vinnarcirkeln på banor runt om i Frankrike.

Det som har förändrats, är desto mer. Bland annat antalet hästar i träning, som faktiskt minskat rejält sedan “storhetstiden” för sisådär tio år sedan – och även kärnan i hästägarkåren.

Frankrike-äventyret började med Hans Troedsson och Stall Rio som bärande hästägare, en stor hästägare på Täby i början på 2000-talet.

Idag ser det helt annorlunda ut.

— Vi ligger på 42,43 hästar i träning. Jag skulle säga att Mr Ascot och Stall Perlen äger femtio procent av hästbeståndet i stallet just nu, säger Pia.

Som de allra flesta vet så är “Mr Ascot” en pseudonym för Finn Blichfeldt (som är yrkesverksam i Stockholm och bor utanför storstaden med hustru Madeleine). Och välkända Stall Perlen, är alltså Magne och Bente Jordanger (som är bosatta i Monaco).

Ägardresserna är givetvis två av Skandinaviens mest välkända.

— Ja, bättre ägare än dom får vi leta efter. Vi är väldigt nöjda med att ha dom två ägarna knutna till stallet, haha. De äger fyra hästar ihop, två treåringar och två tvååringar. De börjar tredje året med samägande nu, tror jag. Sedan äger de flera hästar var för sig också, båda två. Och jag hoppas att de också känner att det fungerar bra hos oss, säger Pia.

Mr Ascot, som är den som först blev ägare hos Pia och Joakim, har just nu sju egenägda hästar i träning hos Brandts. Stall Perlen har åtta egenägda hästar i stallet.

De delägda hästarna, de två kända ägarpseudonymerna emellan, tävlar inte i någon gemensam konsortiedress. Varannan tävlar i Mr Ascots välkända ljusblå dress med vita band och röd eller gul mössa. Varannan tävlar i Perlen-dressen, alltså blå med vit rundel, vita ärmar och vit mössa.

Det kostar, vad jockeyklubben.se erfar, cirka 40 procent mer att ha häst i träning Frankrike jämfört med Sverige. Men utfallet för en “fungerande tävlingshäst”, är i gengäld mer än det dubbla. Givetvis varierande från fall till fall – men kanske ännu mer än det dubbla gällande vissa typer av hästar. Räknat i prispengar och bonusar (vilket naturligtvis även påverkas om man fött upp hästen själv).

Ett färskt exempel är treåringen Ephesus, som segrade för Pia och Joakim Brandt i fredags. En häst som objektivt sätt skulle kunna beskrivas som en “vanlig conditionshäst”, men utfallet till ägande Mr Ascot inklusive bonusar blev totalt 25 500 euro – ungefär det tiodubbla i svenska kronor – vilket motsvarar segerchecken i ett storlopp i Skandinavien.

“Ingen fantastisk säsong hittills”

Trots 20 år i Frankrike bygger stall Brandts verksamhet på majoriteten skandinaviska ägare.

2016 var Pia och Joakim Brandts (båda står som tränare för hästarna) bästa år i Frankrike. Då stod bara Pia som tränare, även om samarbetet alltid varit ungefär detsamma. 2016 vann Mount Ormel stallets första Grupp 1-lopp (Grand Prix de Paris) och livet var en dans på rosor (den andra Grupp 1-segern för paret kom 2019, med tvååringen Mk Fancy).

Men den här säsongen är Pia inte helt nöjd med, sett till hästarnas prestationer. Hittills har det blivit 18 segrar. 

— Det har varit lite upp och ner. Säsongen har gått lite i vågor. Ömsom bra ömsom dåilgt. Men vi har väldigt fina tvååringar nu, som kommer ut under hösten så vi har något att se fram emot, berättar hon.

— Vi har förvisso vunnit stora handicaps i år, men sett till nivån på framgång, så är 2016 fortfarande det klart bästa året så här långt.

Som mest var stallet faktiskt uppe i nästan 100 hästar i träning. Men nu har paret Brandt hittat lagom nivå, med ett stall som hyser ungefär hälften det antalet, men ändå med några boxar lediga att fylla på med (förhoppningsvis!) nya spännande auktionsköp från Arqana i oktober.

Inga planer på att flytta hem?

— Vi har faktiskt köpt hus i Sverige, i Sigtuna, förra året. Men det har ingenting med Bro Park att göra. Det har att göra med att det ligger perfekt till i största allmänhet.

Ett hem i Sverige när ni pensionerar er?

— Ja, min son och hans fästmö tar hand om det så länge. Och jag reser dit i snitt var femte vecka. Men vi har inga planer på att flytta nästa år, eller de närmaste åren. Inom fem år är inte omöjligt, vi får se.

Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se