“Hindersporten behöver allas stöd”

Inför 2026 beslutade Svensk Galopps styrelse att minska hindersportens prismedel med 30 procent jämfört med 2025.  Två företrädare för hindersporten, Jesko von Koenigsegg och Anders Herlin, vädjar nu till enskilda galoppaktörer om ekonomisk hjälp för att rädda sporten. 

För hindersporten innebär den beslutade nedskärningen ett bortfall på omkring 450 000 kronor – en betydande summa för en verksamhet som redan bedrivs med små marginaler.

För jockeyklubben.se berättar Jesko von Koeniggsegg och Anders Herlin om hur de ser på situationen som nu har uppstått.

En nyhet för många i sammanhanget, är att hindersporten fortsatt att betala ut prispengar som vanligt, men kommer nu att ha ett underskott i slutet av säsongen. Och saknar alltså medel till en del av återstående prispengar.

Vad har hittills hänt med hindersporten under den första delen  av säsongen?

JvK/AH: 

— För att ge hästägare och tränare rimliga förutsättningar, så valde vi att prioritera säsongen fram till Stockholm Cup-dagen, då de kungliga hinderlöpningarna rids. Och med vissa omprioriteringar så har vi kunnat behålla prissummor som delades ut i fjol (det vill säga utan den 4-procentiga ökning som delats ut i slätlöpningar).

Vad har neddragningen haft för effekt?

JvK/AH: 

— Vi har kunnat genomföra planerade tävlingar med lika många startande per löp som i fjol. Dock blev det lite tunt i Fegentriloppet på Strömsholm, med  enbart tre startande. Effekten är mest psykologisk, olika intressenter har svårt att se en framtid i sporten och är därmed mindre intresserade att satsa.

Vad har varit positivt med årets säsong så långt?

JvK/AH: 

— Det som är glädjande är att vi har sett fina prestationer och spännande slutstrider, inte minst nyligen när debutanten Tanja Wilhelmsson vann sitt första hinderlöp med en strålande finishridning och en bubblande segerintervju. 

Något mer?

JvK/AH: 

— På Strömsholm blev det tydligt att vi såg något som ibland är lätt att missa när man fokuserar på siffror: glädjen. Glädjen hos vinnarna, stoltheten hos hästägarna, entusiasmen hos publiken och den starka gemenskap som fortfarande präglar svensk galoppsport.

Vad händer i hindersporten under hösten?

JvK/AH: 

— De sex avslutande hinderloppen under hösten (efter Stockholm Cup-dagen) saknar prispengar. Men redan i dag finns omkring 140 000 kronor i innehållna prismedel från 2025 och 2026, vilket gör att minst två eller tre av loppen skall kunna gå att avridas med inte allt för stora insatser. Men det beror på hur vi prioriterar vilka löp som skall avridas och med vilka prispengar. 

Hur skall ni lösa detta?

JvK/AH: 

— Vi arbetar intensivt för att hitta lösningar, och vi för en dialog med olika aktörer om ytterligare finansiering. Samtidigt vädjar vi till svenska galoppälskare och andra som vill värna svensk hindersport, att bidra med donationer till höstens prispengar. 

Vi hoppas också att Svensk Galopps nya styrelse inser hindersportens betydelse. I det stora perspektivet handlar det om mycket begränsade belopp i förhållande till Svensk Galopps totala budget, men för hindersportens framtid så är det troligen avgörande.

Hur ser ni på hindersportens roll i svensk galopp?

JvK/AH: 

— Vi är en del av svensk galopp. Försvinner hinderhästar och deras ägare försvinner galopphästar och galopphästägare totalt sett. Detta handlar om något betydligt större än sex löp som är kvar under hösten. Svensk galoppsport befinner sig i en djup kris. Det totala antalet svensktränade hästar som startar har minskat stadigt sen 2014, så långt som vi kontrollerat. Antalet hästar behöver öka, fler hästägare måste rekryteras och sporten behöver hitta nya vägar att växa. Inte minska genom att ta bort hästar, aktiva och hästägare samt publik. I en sådan situation är det olyckligt att ställa galoppsportens olika grenar mot varandra,  eller att skapa skillnader i förutsättningar mellan dem.

Jesko von Koenigsegg och Anders Herlin fortsätter:

— Tvärtom måste framtidens tillväxt bygga på galoppsportens mångfald. Hindersporten är inte en belastning för svensk galopp – den är en av dess styrkor. Den erbjuder en annan typ av tävling, lockar en egen publik och engagerar hästägare, uppfödare, tränare och ryttare med särskilda kunskaper och erfarenheter. Många hästar får dessutom längre tävlingskarriärer genom hindersporten, vilket stärker både hästvälfärden och hästägarnas möjligheter att stanna kvar i sporten.

Den internationella hindersporten är dessutom stark och håller sina ställningar. Sverige har en lång tradition inom disciplinen och goda möjligheter att utveckla den ytterligare. Att försvaga denna del av sporten riskerar därför att minska svensk galopps attraktionskraft, både nationellt och internationellt.

Kan svensk galopp växa?

JvK/AH:

— Om svensk galopp ska växa behöver hela sporten ges möjlighet att utvecklas. När en gren försvagas drabbas inte bara de direkt berörda – hela sporten blir fattigare. Mångfalden är en konkurrensfördel, inte en kostnad.

Det är därför nödvändigt att återställa förtroendet genom att säkerställa rimliga och långsiktiga förutsättningar för hindersporten, inte minst när det gäller prismedlen. Det handlar om förtroendet för Svensk Galopp hos hästägare, aktiva, publik och alla dem som investerar tid, pengar och engagemang i sporten.

Hindersportens framtid är inte en särfråga. Den är en del av svensk galopps framtid. Om vi vill skapa tillväxt måste vi ta vara på hela sportens bredd och alla de människor som genom sitt engagemang vill bidra till dess utveckling. Att bygga framtiden genom mångfald är betydligt starkare än att skapa motsättningar mellan sportens olika delar.

Det låter som att ni har ett budskap eller in idé som ni vill framföra?

JvK/AH: 

— Hindersportens aktiva kan bidra till att utveckla hela galoppsporten, genom tillväxt och rekrytering. Alla galoppälskare kan bidra till en mer positiv utveckling av hela svenska galoppsporten med donationer till prismedel. Vi tror det kan bidra till att Svensk Galopps styrelse förstår betydelsen av hindersporten för hela galoppsportens utveckling, för alla intressenter, hästägare, publik och aktiva.

ATG:s spelstopp har uppenbarligen påverkat hindersporten. Tror ni spelet kommer att återkomma?  

JvK/AH: 

— Vi måste tro på det, men det löser sig inte av sig själv. Genom Stockholms Galoppsällskap har kontakter tagits med ATG för att få tillbaka spelet. Anledningen till spelstoppet var att man ansåg att sporten var alltför farlig för hästarna och inte levde upp till ATGs hästvälfärdskrav. Dock utan att i någon större utsträckning beakta de bakomliggande orsakerna eller genomföra en djupare statistisk analys, med hänsyn till slumpens inverkan på resultaten. Det handlar om förhållandevis få fall i en begränsad mängd starter. Vi är nu inne på det tredje året utan några fatala skador på hästarna. Frekvensen fall och ryttare som faller av är på en internationellt mycket låg nivå. 

Slutligen bör vi inte glömma att hinderhästarna i genomsnitt är flera år äldre än hästarna i den övriga galoppsporten. Deras långa och hållbara karriärer ger dem möjlighet att bli välkända profiler och uppskattade publikfavoriter. Det är ett tydligt exempel på att hindersporten inte bara bidrar med spänning och mångfald – utan också med långsiktig hästvälfärd och ett starkare band mellan sporten och dess publik.

Hur stödjer man svensk hindersport?

JvK/AH: 

— Genom donationer (som går till prismedel) till föreningen Skandinavisk hindersport. Och … eller genom att bli medlem. Alla uppgifter finns på hemsidan Skandinavisk hindersport (www.galoppen.se). Observera namnet på sajten.

Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se

---