Ett nyhetskåseri: Klassisk galoppmark försvinner

Rubriken är lite tillspetsad och kräver förklaringar. Det handlar inte om svensk galopp och inte om något av de stora galoppländerna. Utan om Grekland, ett land som på många sätt är klassiskt. 

”Redan de gamla grekerna”, ett ofta använt uttryck, ägnade sig åt hästsport. Dock inte galopp utan tävlingar med hästar förspända framför den tidens stridsvagnar, på engelska kallade ”chariots”. 

Det skedde redan vid den första klassiska Olympiaden som ägde rum år 776 före Kristus.

Men det dröjde tills den moderna galoppsporten letade sig till Grekland. Den första galoppbanan öppnades 1925 i Faliro i Aten. Sporten var länge isolerad. De utländska kontakterna var begränsade.

Men kring år 2000 ändrades detta. Den grekiska jockeyklubben var då med och stöttade bildandet av den europeiska organisationen för mindre galoppländer, ERDC (European Racing Development Conference), som hade sitt första möte i Stockholm detta år.

1500 hästar i träning

Dessutom stod Grekland samma år värd för den första europeiska stuteribokskonferensen som ägde rum utanför Frankrike. Att den ägde rum i staden Olympia skapade extra tyngd åt evenemanget. Jag var själv deltagare på konferensen och minns den entusiasm värdlandet visade över de internationella kontakterna. 

I landet tränades då cirka 1 500 hästar, som tävlade på den enda galoppbanan. Det var en knappt 1300 meter lång rundbana, som krävde intensiv ridning från start för att få en position på innerspåret. Men när Grekland fick de första moderna olympiska spelen 2004, stängdes galoppbanan. I stället bildade den mark för de olympiska ridtävlingarna. Några år tidigare hade man börjat en ny modern anläggning i Markopoulo, också den i huvudstaden. Där utgjordes underlaget av cirka 1 300 hästar. Det var i stort sett detsamma som i Sverige då.

Fredrik minns banan med glädje

En som upplevde denna tid på Markopoulo var vår championjockey Fredrik Johansson, som red där flera vintrar:

— Jag kom dit 2004, året för olympiaden, och red där varje vinter fram till 2011-2012. Jag trivdes mycket bra och blev väl omhändertagen.

— Banan var alltså helt ny, så allt var nybyggt. Vi tävlade på en dirt track-bana som var hur bra som helst.

De sista åren Fredrik tävlade där började hästantalet sjunka och var nere på en 700-800 hästar. Fyra år senare var var siffran under 300. Men då tog ett nytt företag över driften, Horse Races S.A, och investerade kraftigt i anläggningen men även i en väsentligt höjd prisbudget. Det hindrade inte nedgången för att fortsätta. Antalet starthästar var färre än 300 varje år fram tills i år. I det avtal som upprättats var denna siffra fastställd som minsta underlag för tävlingarna. För närvarande är bara 172 hästar i träning, 

Varningstecken för mindre galoppländer

Så nu meddelar Horse Races S.A. att det är slut. Företaget ställde in tävlingsverksamheten vid utgången av januari i år.

Sedan 2016 och fram till år uppgår investeringarna till drygt 32 miljoner euro, uppger Horse Races S.A. – samtidigt som företaget gjort förluster på 100 miljoner euro. Bidragande till detta är minskat spelintresse, trots införande av nya spelformer och ökad marknadsföring.

Verksamheten kommer att avvecklas under en tvåmånadersperiod. Hästarna kommer att transporteras till andra delar av landet och till andra verksamheter. 

Antalet jockeys och arbetsryttare som uppgår till 75 stycken, kommer att ges kompensation i förhållande till arbetstid och kompetens. De får också en privat hälsoförsäkring under ett år.

— Jag beklagar det, säger Fredrik Johansson som har många goda minnen från tiden i Grekland.

— Jag har följt utvecklingen på internet och har också kvar en del kontakter på Facebook.

Även det europeiska förbundet, EMHF:s generalsekreterare Paul Khan beklagar utvecklingen och konstaterar att det inträffade är ett varningstecken för de mindre galoppländerna.

Björn F Eklund