Champion första året som ägare – fortsatte med derbyseger

Man kan inte begära en bättre start som hästägare än den som Zet Andersson, grosshandlare i Göteborg, fick.

I mitten av juni 1940 övertog han större delen av det stall som Pierre Fränckel, med pseudonymen Herr Wepe, haft. Denne sades ha ekonomiska problem och tvingades avveckla sitt hästinnehav. 

Om övergången rapporterade signaturen Racing (Åke Roos):

”San Marco startade vid lördagskvällens Ulriksdalsgalopp i Z Anderssons, Göteborg, färger och enligt vad Dagens Nyheter erfarit har skeppsredare G Dalman även förmedlat försäljning av av Wepehästarna Tristan, Hervor och Jaroslaw II, till det Z-skrudade stallet. Hästarna blir kvar i träning hos Westerström, men beträffande Herr Wepes andra kvartett Othar, Odd, Coraggio och Tredje-i-Tredje, föreligger inget avgjort ägarskifte.”

Förmedlaren Gösta Dalman var även han från Göteborg, och ett välkänt namn i galoppsporten. Han blev senare både uppfödare och ägare till fenomenet Hurricane (e Husson), som 1951 vann både Danskt och Svenskt Derby.

Något senare övergick även Othar, Odd och Tredje-i-Tredje till Zet Andersson. Othar såldes dock tämligen snart vidare, vilket var klokt, eftersom valacken visade sig ha sin bästa form bakom sig.

Annars var Othar (e Cloudbank) välmeriterad som trefaldig vinnare av Kapplöpningssällskapets Stora Pris. Det fanns fler meriterade nyförvärv. San Marco (e Savonarola) hade vunnit Vinterfavoriternas Pris. Hervor (e Hampelmann) hade varit trea i Svenskt Derby, Tristan (e Hampelmann) hade segrat i Svenskt Kriterium, Jockeyklubbens Jubileumslöpning, Stockholms Stora Pris och sprinterloppet Uriksdals Stora Pris. Othars helbror Odd hade Norsk Derby på sin segerlista.

Så hade Pierre Fränckel också varit i topp bland hästägarna vid tre tillfällen: 1934 (då derbyvinnaren Taxinge II ingick i stallet), 1938 och 1939.

Sopade rent som treåring

Detta stjärnspäckade stall ledde till att efter mindre än ett halvår tronade Zet Andersson i toppen bland hästägarna. Hans sex hästar sprang in närmare 20 000 kronor 1940. Till det bidrog mest Tristan med ny seger i Ulriksdals Stora Pris och även med triumf i Grand Prix och Hervor som sprang hem Jockeyklubbens Avelslöpning

Detta år gjorde Zet Anderson en ännu bättre affär då han köpte in ettårige Gunga Din (uppkallad efter en filmhjälte) vid åringsauktionen på Ulriksdal. Denne var en moderlivsimport uppfödd av det nystartade Svenska Fullblodsstuteriet AB i Häckeberga och fallen efter Doctor Dolittle-Sham Fight.

Som tvååring segrade Gunga Din bland annat i två av de största årgångsloppen, Svealandlöpning och Vinterfavoriternas Pris. Det sistnämnda innebar att han övervintrade som derbyfavorit. 

Som treåring levde han upp till löftena och vann förutom Svenskt Derby även Jockeyklubbens Jubileumslöpning, Stockholms Stora Pris, Kapplöpningssällskapets Stora Pris och Grand Prix.

Zet Andersson blev 1942 för andra gången hästägarchampion.

Gunga Din var även framgångsrik som fyra- och femåring, dock inte lika överlägsen. Som fyraåring var han mest skadad och gjorde bara en start men i comebacken som femåring visade han gammal klass och tog fyra segrar på sex starter, däribland Upplandlöpning.

Sammanlagt gjorde Gunga Din 27 starter. Av dessa slutade 14 med seger, således drygt hälften.

Alla hingstar – alla vinnare

1943 slutade Gustaf Adolf Westerström som tränare och hästarna gick över till Westerströms förstejockey David Connor, men det blev ett blekt år. Dock vann den mångsidige Tristan steeplechasen Jockeyklubbens Stora Pris för Zet Andersson.

Redan första året som aktiv i galoppsporten började Zet Andersson med uppfödning i mindre skala. Hästarna stallade han upp hos Wennerberg på Kärra gård i Mölndal. De hade också ett ägarsamarbete. 

Bästa avelsstoet inköptes från Frankrike i slutet av 40-talet. Hon hette Tanbourah (e Tor) och blev mor till fyra avkommor, alla hingstar och alla vinnare. Det började med Tambourin (e Tifinar) som föddes 1949. Denne triumferade nio gånger. Året efter kom Tambourin II (e Gunga Din) till världen. Han var segerrik elva gånger. Dessutom var han tvåa i Jockeyklubbens Jubileumslöpning och trea i St Leger 1953. Då i träning hos Stig Friberg.

Tambourin III föddes 1952 och var också han efter Zet Anderssons champion Gunga Din. Han tog tre segrar i Zet Anderssons vita tröja med svart Z på bröst och rygg och vit mössa. Tang (e Drabhanga) föddes 1953 och hann segra en gång för Zet Andersson.

1955 blev Zet Andersson sjua på hästägarlistan. Förutom Tambourahs söner bidrog Flyingeuppfödningen Godavari (e Darbhanga) till framgångarna. Men när Godavari året därpå blev tvåa i Kapps Stora startade han för sterbhuset, för då hade Zet Andersson avlidit, 65 år gammal. 

Detta sista år noterade Zet Andersson en annan avelsframgång genom sin uppfödning Little Zita som vann Svenskt Oaks. Hon var såld till Wärdshuset (egentligen Ulriksdals Wärdshus) och i träning hos Britta Strokirk. Och pappa var Gunga Din.

Zet Anderson var född 1891 i Simonstorp i Östergötland. Han hade sju syskon. Han gifte sig med Emmy, född Tegner. De fick inga barn och bodde i Hovås utanför Göteborg under resten av Zet Andersons levnad.

De senare uppgifterna kommer från Jörgen Bäckström som kontaktade Jockeyklubben för att få lite kunskap om de många hederspriser som lämnats efter Zet Anderson. Hans fru Carina är en sentida släkting till Emmy Tegner. De har också bidragit med de två privata fotona i artikeln.

Björn Eklund