Tommy Gustafsson – Ett framgångsrikt liv i galoppsporten

En av de framgångsrikaste tränarna i Sverige har stängt stalldörren för sista gången. Efter att ha verkat som tränare i 45 år har Tommy Gustafsson lämnat in sin licens. Och han slutade på bästa sätt.

På Bro Parks sista tävlingsdag den 16 december startade Tommy två hästar. Alchemist vann och Siam var tvåa.

-Det kändes bra, konstaterar Tommy, som tillägger att han ännu inte hunnit landa i den nya tillvaron utan hästar.

-Det känns tomt, säger han. Fast Marianne (sambo Marianne Dufva) har hästar hos Patrick Wahl och Roy Arne Kvisla. Och jag bor numera i Bro, så det är inte så långt till banan.

Tommy inledde sin tränarkarriär 1973, sedan han blivit för tung för den professionella ryttarkarriären. Hästarna var få från början. Den första segern kom dock redan första året genom Slabang-dottern Birgit Maria, som ägdes av Lisäter stuteri, en av dem som stöttade från starten.

-Wolfgang Wickert red, minns Tommy. Det stämmer, det var den 14 oktober på Täby Galopp.

I början kombinerades tränaryrket med jockeyyrket – mest över hinder. Här ses Tommy på hästen Jern-Henrik på Täby Galopp den 19 oktober 1975. (foto BFE)

Sedan dess har det blivit 843 segrar till – på 5.695 starter. Det vill säga en segerprocent på nästan 15, en imponerande siffra. Siffrorna är något osäkra. Svensk Galopps datastatistik går bara tillbaka till 1980, och då hade Tommy redan tränat i sju år, men med hjälp av gamla årsböcker har de nämnda siffrorna tagits fram.

Under 80-talet tog karriären fart på allvar för att nå sin höjdpunkt under 90-talet. Den första klassiska segern tog Amourette i Dianalöpning 1987. Sedan blev det tio till under 90- och 00-talen:

Svenskt Derby: Hooter (1994) och Bloomerace (1995)
Jockeyklubbens Jubileumslöpning: Local Hero (1995) och Maranello (1998)
Dianalöpning: Artemis Club (1999)
Svenskt Oaks: Queen of Hearts (2004) och Red Dress On (2006)
Svenskt St Leger: Hooter (1994), Songline (1996) och Watson (2007)

Songline var förstås den bästa.

-Han var outstanding, säger Tommy.

Sonen till Diaghlyphard var Årets Häst i Sverige 1996 och 1997. Han segrade ii Derbyt, Stockholms Stora Pris (listed), Kapps Stora – två gånger, Pokallöb (listed), St Leger, Breeders’ Trophy, Norsk Breeder’s Prize, Kriteriet, SM för 2-åringar m m.

Att Songline var efter Diaglyphard var ingen tillfällighet. Det var många av storloppsvinnarna. Både derbyvinnarna Hooter och Bloomerace men även Local Hero. Det gäller också en annan av Tommys stjärnor, Cinnamon, som visserligen inte segrade i någon klassisk löpning men i en lång rad andra: Amacitalöpning, Breeders’ Trophy, SM för tvååringar, SM för Stayers – två gånger, SM för ston – två gånger, Skandialöpning, Bloomers’ Vase och Jockeyklubbens Avelslöpning.

Alla dessa vinnare var svenskfödda, med ett undantag, Maranello.

-Det gick att handla svenskt till vettiga priser. Dessutom gav samarbetet med Rävdansens Stuteri och Ivan Sjöberg inkörsporten till Diaghlyphard-blodet.

En lång karriär går till ända. Det började långt innan Tommy tog upp träningsverksamheten. Efter att ha tävlat med ponny, kom Tommy till ridskola i hemstaden Norrköping. Den drevs av Gustav Holst, som varit tränare på Ulriksdal i många år, där han drev ett mindre stall, men den frambringade en klassisk vinnare – Marygold (Dianalöpning 1954). En inspiration för den unge Tommy.

Ett stycke galopphistoria har passerat.

-Men det är lagom att sluta nu, kommenterar Tommy. Jag följer inte med lika noga, när jag inte är en del i den dagliga verksamheten, men galoppsporten känns lite svajig nu.

Sista vinnaren, Alchemist. Till vänster sambo/ägare Marianne Dufva. I sadeln Andreas Tapia Dalbark.

Tommy i stallet med hästen Alvena Storm (foto ATG)

Silana efter vinst i Breeders’ Trophy 2002, en av Tommy Gustafssons fem Breeders’ Trophy-vinnare. Yvonne Durant i segersadeln. (videofoto)

Save