dela artikeln
Ulriksdals Minneslöpning – en bakgrund
Stockholm har gamla anor i galoppsporten. Redan vid pingsthelgen 1831 tävlades det vid två dagar på Ladugårdsgärde – som Gärdet då kallades. Det är bäst att också påpeka att galoppsporten i Skåne drog i gång samma år två månader senare på en bana i Rydebäck söder om Helsingborg.
Allt detta har en tydlig koppling till Ulriksdals Minneslöpning, som rids på söndag.
Tävlingarna på Ladugårdsgärde fortsatte med mindre avbrott under hela 1800-talet. Eftersom det vanligen bara tävlades två gånger om året kunde inga fasta staket, läktare eller andra tävlingsanordningar byggas upp, varför banan då och då flyttades något. Först 1890 kunde en mer permanent arena byggas upp. Den uppfördes på den del av gärdet som kallades Lindarängen (namnet lever kvar i häcklöpningen Lindarängen Memorial).
Men 1918 var Lindarängens saga all (även om den långt senare fick en fortsättning i Nationaldagsgaloppen på Gärdet). En ny frihamn skulle anläggas som inkräktade på Lindarängen. Så efter höstmeetinget detta år tvingades Stockholms Kapplöpningssällskap hitta en ny tävlingsarena. Tiden var knapp och arbetet blev forcerat.
Till slut föll valet på det så kallade Paradfältet i Järva norr om Stockholm. Det låg inom den ännu inte fastställda kommunen Solnas gräns (blev stad först 1943). En del såg det som ett provisorium och ville i stället ta mer tid på sig för att finna en permanent lösning.
Men premiär blev det den 7 juni 1919 på ”Järvabanan” som namnet var de två första åren innan Ulriksdal blev adressen. Premiären på pingstafton följdes upp två dagar senare – båda dagarna enligt en affisch med ”såväl Hinder- som Slätlöpningar” och med ”Servering å banan”.
“En och en halv månad att anlägga banan”
I Stockholms-Tidningen prisades den nya banans läge:
”Att t ex taga sig ut till Lindarängen var ett helt företag – – – Vägen tycktes aldrig ta slut, i synnerhet om dagen var het och dammfylld. Denna rysligt tråkiga promenad tog sina modiga 20 minuter. – – – Nu handlar det om 10 minuter med tåg och bara några steg till åskådarplatserna – – – – Men det allra bästa är att banans omgivningar äro så bedårande vackra. Den ligger fullständigt inbäddad i lummig grönska med skogsbeklädda kullar rundt om. Och längst bort i en glänta in mot staden till skymtar en flik av Brunnsvikens vatten, likt ett mot solen glatt tindrande öga.”
Dagens Nyheter rapporterade dagen efter tävlingarna:
”När man på lördagen kom ut till kapplöpningsbanan vid Järfva blev man förvånad över hur pass långt arbetet med banan fortskridit. Den senaste veckan har där arbetats med högtryck och banmästaren, ryttmästare Trägårdh, har all heder av vad han på den korta tid som stått tillförfogande lyckats åstadkomma. Om än nu en hel del felas, så var dock banan nu fullt tävlingsfärdig. Grön och fin låg den där för den förvånade åskådarens blick.”
Banmästaren och hans personal hade bara haft en och halv månad på sig att anlägga banan.
Första löpningen vanns av Piccadilly som ägdes av en av de stora pionjärerna, greve Clarence von Rosen, vars röd-gula dess prydde ryttaren, löjtnant Krafft.
Sammanställning av milstolpar
Många fler löpningsdagar hann det bli under de kommande åren. Från ett eller två meetings om året växte de snabbt efter att totalisatorförbudet hävdes 1923. 1926 reds t ex 34 löpningsdagar. Sedan var Ulriksdal platsen för kontinuerliga galopptävlingar varje år under perioden april till november med ett kort uppehåll under juli för Jägersros derbymeeting.
Undan för undan växte sporten. Några milstolpar var:
1930 då den nya storlöpningen Stockholms stora pris reds för första gången – som en pendang till Derbyt på Jägersro
1938 då Bataclan importerades från Belgien och blev Sveriges genom tiderna framgångsrikaste hinderhäst. Fuxvalacken gjorde 90 starter i Sverige från 4 års ålder till 13. Han vann 51 av dessa (varav 7 på släta banan). Bland annat segrade han i den då stora hinderlöpningen S:t Eriks Pris (som rids på Bro Park på söndag), inte mindre än sju gånger i sträck.
1955 infördes en ny storlöpning, Stockholm Cup, som för första gången lockade kvalificerade konkurrenter från Tyskland och Frankrike. Första året när prissumman översteg 100 000 kronor segrade den tyska gästhästen Atatürk före landsmannen Stani, medan Hägerneholms stuteris Norse revanscherade värdlandet året därpå, närmast före tyske Mio.
1957 infördes en ny spelform, V3, som sedan utvecklades till V5 och skapade stora köer vid totoluckorna.
Den 12 juli 1960 var sista tävlingsdagen på Ulriksdal. Stockholms Kapplöpningssällskap hade arrenderat anläggningen av Staten genom Fortifikationsförvaltningen i 15-årsperioder. Arrendet var nu på väg att löpa ut. SKS önskade få en längre arrendeperiod för att kunna finansiera alla investeringar som behövdes på den drygt 40-åriga anläggningen. Men det sade staten nej till, varefter galoppen sökte en ny lösning. Det blev Täby Galopp, som invigdes den 27 augusti 1960.
Det dröjde tills arrangörerna fann anledning att påminna om den gamla banan. Men 1988 reds för första gången Ulriksdals Minneslöpning, en löpning för 4-åriga och äldre svenskfödda hästar, som nu på söndag avgörs för 36:e gången,
Som prisutdelare står Ulriksdalsgaloppens Vänner, en fiktiv organisation för dem som någon gång varit på Ulriksdalstävlingar. Undertecknad är en av dem, som kommer att berätta mer om Ulriksdal dagen innan vid en miniutställning i Hästskostallet på Ulriksdal, det arkitektritade stall som hyst tre ledande tränare, Gustav Adolf Westerström, Georg Wiedesheim-Paul och Britta Strokirk.
Björn F Eklund