Svensk Galopp går miste om stora pengabelopp. På grund av att Täbyavtalet inte utnyttjas på rätt sätt. Vi har i tidigare artiklar tittat på miljöaspekter och finansieringsaspekter kring alternativet i Bara, för “Ny Bana i Skåne”. Nu tar vi en närmare titt på en viktig finansiell “enabler” för hela projektet:
— Det finns ingen på Svensk Galopp idag som kan tolka och använda Täbyavtalet fullt ut, säger “mannen bakom Bro Park”, Dag Johansson.

Dag Johansson lämnade Svensk Galopp 2015 för fastighetsbranschen, först Veidekke och sedan Nordr (ett företag som då avyttrades av Veidekke). Då hade Dag bland annat varit vd för Svensk Galopp. Han inledde sin bana inom hästsporten och ATG-sfären redan 2004, med arbete på ATG Hästklinikerna och olika projekt tillsammans med Nationella Stiftelsens vd Olof Karlander.

Dag är mannen som ledde flytten från Täby Galopp till Bro Park, som blev helt klar 2015/16. Detta har fortfarande stor relevans för den svenska galoppen, eftersom det är “Täby Galopp-pengarna”, från det så kallade Täbyavtalet, som delvis finansierar nästa galoppbana — oavsett vart i södra Sverige denna hamnar.

Det finns mycket kring Täbyavtalet kopplat till byggföretagen JM och Skanska som kan diskuteras — och vi går rakt på sak. Det går inte att ta miste på Dag Johanssons stora besvikelse, vad gäller uppföljningen av Täbyavtalet sedan han slutade 2015.

— Om vi pratar Täbyavtalet, så är det oerhört misshandlat och dåligt förvaltat. Och om det är något som jag ångrar med Täbyavtalet, är det att jag borde ha skapat ett ägarskap av Täbyavtalet, inom Svensk Galopp och mot köparna. Avtalet innehåller möjligheten att tillsätta en granskare/revisor i det sålda bolaget. En sådan funktion underställd fullmäktige hade skapat en bättre förvaltning av avtalet.

Hur många personer inom Svensk Galopp idag, har full koll på Täbyavtalet, tror du?
— Noll personer, skulle jag säga.

Dag förklarar:
— Det finns mer pengar att hämta ut från Täbyavtalet. Men Svensk Galopp måste hela tiden leva med och förvalta avtalet. Det är inte så, att det bara är att hämta ut pengar… det kommer hela tiden in nya personer i styrelsen och på andra poster inom Svensk Galopp. Och de tror att de själva är bäste dräng… det tas in en jurist och man tror att man har koll på läget… men det missas väldigt mycket.

Dag är övertygad om att ganska mycket pengar som skulle kunnat komma Svensk Galopp till godo, redan hamnat i rännstenen.

— Täbyavtalet ser ganska enkelt ut. Men för att kunna tolka det så måste du, till exempel, veta hur köparnas fastighetsaffär ser ut. Du måste veta vilka skatteregler som gäller, hur bygg- och planprocesser ser ut och så vidare. Hur man tolkat avtalet tidigare och hur man tolkar det nu. Och du måste in och jobba mycket med bokföringen i det här avtalet. Du måste även ha koll på hur motpartens bokföring ser ut, deras skattesituation och så vidare.

‘‘Täbyavtalet är för tid och evighet’’

Dag Johansson tycker annars att Täbyavtalet rent ut sagt är fantastiskt, då det garanterar den bästa möjliga avkastningen över tid. Men en sak är det alltså inte: det är absolut inte ett självspelande piano…

— Det finns en otrolig hävstång i de här pengarna, som finns i den här marken över tid. Avtalet är uppbyggt så, att när det blir detaljplan och byggrätter, så får Svensk Galopp betalt. Då betalas det ut pengar, men hur mycket kan över tid “slå” på 100-tals miljoner, beroende på hur avtalet appliceras…

Hade det lönat sig för Svensk Galopp att anställa en person på halvtid eller heltid bara för att ha koll på Täbyavtalet?
— Herregud, ja. Den kostnaden är “peanuts-pengar” i sammanhanget. Jag skulle säga att det hade lönat sig, att anlita tio personer för att ha koll på Täbyavtalet, i förhållande till hur det har blivit nu.

Kan du ge ett konkret exempel?
— Avtalet säger bland annat att av byggrättsvärdet skall köparnas exploateringskostnader dras av, det vill säga till exempel kostnader för infrastruktur i och utanför området. Här måste säkerställas vad som skall definieras som kostnader, vem som utfört arbeten och om det gjorts till ett skäligt pris. Och om momsaspekter beaktats, et cetera.

Dag fortsätter:
— En detaljplan har exempelvis inte den exakta mängder byggrätter som kommer att produceras. Svensk Galopp måste följa upp vad som faktiskt byggs. Ibland kan det vara mer än vad som står i detaljplanen. Och det kan vara så att det över tid skapas nya detaljplaner över samma mark, eller nya byggrätter. Det kan handla om stora summor som Svensk Galopp aldrig får.

Går detta att rätta till i efterhand?
— Ja och nej. Har man accepterat köparnas tolkning av avtalet vid en tidpunkt är det också svårt att vrida om denna vid en senare tidpunkt. Det finns exempelvis vidare ingen skyldighet att spara bokföring i mer än i ett visst antal år. För varje år som går, så tappar man alltså en möjlighet att “gå tillbaka och få tillbaka pengar”.

Går det att låna pengar på Täbyavtalet?
— Visst går det att låna pengar på framtida inkomster. Men… ska man gå till en bank och försöka förklara Täbyavtalet, måste man verkligen veta vad Täbyavtalet är. Du måste kunna beskriva vad det ska komma för pengar, när de ska komma och hur du jobbar med att få loss dessa pengar! Och du måste vara trovärdig.

Varför tycker du att Täbyavtalet är så fantastiskt, förklara vidare…
— Täbyavtalet är för tid och evighet. Utvinns det någon gång fler byggrätter på Täby, om det är nu eller om 350 år, så är det pengar som JM eller Skanska ska betala till Svensk Galopp. Dessutom har priset på byggrätter dubblerats sedan avtalet skrevs.

Dag Johansson säger att när han lämnade Svensk Galopp 2015 så hade bygget av Bro Park-projektet som helhet kostat cirka 420 miljoner kronor, varav cirka 100 miljoner kronor var köp av mark och avflyttningskostnader för Täby. Men detta är en kostnad som kom att stiga…

“En väldigt tight tidsplan för den nya banan i Skåne”

Dag beklagar att det funnits en brist på kontinuitet inom Svensk Galopp, vilket fått till följd en ekonomi som inte alltid hållit ihop.

— Huvudorsaken till extrakostnaderna på Bro, är att man har valt att göra en massa add-ons som egentligen inte rymdes inom budget just då. Det som jag spenderade, var inom de finansiella ramarna som jag hade tagit fram. Vilket bestod av en ”up-front” betalning från Täby om cirka 250 miljoner kronor och ett byggnadskreditiv om 230 miljoner kronor. Att man sen spenderade mer pengar än så, betydde att man måste göra våld på Täbyavtalet, för att få ut mer likviditet tidigare.

Har du någon fråga att skicka vidare till de som arbetar med “Ny Bana i Skåne” i dag?
— Jag tror att de är väl medvetna om att tiden nästan är förbi. Teoretiskt sett går det, att inte ens ha valt plats än och ändå vara klar med en bana till januari 2027. Men om du ska ha någon form av fast byggnadsanläggning det skall kunna tävlas på, så kommer det att krävas både olika former av tillståndsplikt och bygglovsplikt. Ska du ha en detaljplan, kan du säkert räkna med att den kommer att överklagas av någon. Då handlar det om tre, fyra år skulle jag säga. Du kan inte börja bygga någonting, förrän du har din godkända detaljplan. Visst, du kan börja projektera på ren spekulation, men fyra år är minimum.

Dag fortsätter:
— Alla miljöprocesser och tillståndsprocesser för att få det här på plats, måste fungera. Vi hade samma kamp mot klockan med Bro Park… men med både tur och skicklighet fick vi fram en bana i tid.

Dag påpekar en sak till:
— Jag skulle säga att det är en väldigt tight tidsplan för nästa bana med tanke på att Skåne är svårare. Det är mer begränsat kring olika riksintressen och användande av jordbruksmark och så vidare där.

Du tror alltså att Bro var ett enklare projekt?
— Ja, det var “Ragn-Sell”-familjens privata mark. Det fanns ingen som brydde sig om den marken. Det fanns inga miljövärden eller miljöproblematiksfrågor. Man måste ta höjd för att det allra bästa inte kommer att hända hela tiden. Banbygget skulle kunna fastna i en miljöprövning, det skulle kunna fastna i planprocessen, det skulle kunna fastna hos Länsstyrelsen. Och först måste man “greja markköpet”, det är ett antal saker som måste ske innan planprocessen överhuvudtaget kan inledas.

Vad är snitt-tiden för att få en detaljplan på plats?
— Teoretiskt sett ett och ett halvt år. Men jag jobbar på bostadsutvecklarsidan nu. Och snitt-tiden mellan att vi förvärvar mark och börjar bygga på den marken, är fem år. Först då byggstartar vi.

”Skrev en lista med ett flertal punkter”

Dag Johansson håller fortfarande ett vaksamt öga på det som händer inom galoppen. Han kontaktades för något år sedan av Svensk Galopps styrelse angående frågor på Täbyavtalet.

— Jag skrev en lista med flertal punkter på temat “Här är saker som man skulle behöva följa upp” och erbjöd att jag kunde ta ledigt från min nuvarande tjänst för ett kortare uppdrag. Dock hörde jag inte ifrån dem mer, men jag hoppas att jag har bidragit med någonting och jag kan bara önska dem lycka till med den nya banan i Skåne.

Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se