Svenskt Derby eller ”öppet” Derby? – nytt liv i den gamla debatten

Nyligen så släppte Svensk Galopp nya regler för anmälan till Svenskt Derby och derbyserien.

Numera så kommer det gå att efteranmäla i juni när hästarna är två år – och i januari när hästarna är tre.

Detta gör att en gammal debatt har vaknat till liv igen… 

Denna artikel skrev Jockeyklubbens Björn F Eklund för tre år sedan.

Den är delvis är att betrakta som en partsinlaga, gällande ett spörsmål som i allra högsta grad har aktualiserats igen. Nu när de nya reglerna för anmälan till derbyserien offentliggjorts i dagarna – med besked om möjlighet att efteranmäla hästarna som både två- och treåringar..

Sedan 1918, då den första upplagan av Svenskt Derby reds, har löpningen enbart varit öppen för skandinaviskfödda hästar under 77 av dessa 102 år. 

Under de 77 åren var Derbyts attraktionskraft generellt större än under de senaste åren.

Det beror naturligtvis på flera faktorer.

Siffror ger vid handen att den svenska aveln farit illa av att Derbyt öppnades 1995. Så här ser fölutvecklingen ut sedan 1990. Av utrymmesskäl har den sammanfattats i femårsperioder (frånsett den sista fyraårsperioden sista):

Fölutveckling 1990-2018

1990 – 1994 Genomsnitt 387. Sista åren Derbyt var stängt.

1995 – 1999 Genomsnitt 379. Derbyt nu öppnat.

2000 – 2004 Genomsnitt 391. All time high 2002, 441 föl.  Sista svenskfödda derbyvinnaren 2000 (Double Net e. Diaghlyphard, uppfödare Bo och Kerstin Helander, tränare Bruno Nilsson).

2005 – 2009 Genomsnitt 313. Sjunkande siffror varje år.

2010 – 2014 Genomsnitt 229. All time low 2014, 177 föl.

2015 – 2018 Genomsnitt 214. Svag ökning 2018.

“Stort behov av att vara öppna för internationell närvaro”

Fölsiffrorna har således minskat med 48 procent om man jämför perioden 1990-1994, med perioden 2015-2018.

Jämfört med år 2002, då hela 441 föl föddes är minskningen drygt 51 procent.

Svensk Galopps styrelse konstaterade 2017 i ett yttrande till fullmäktige ”att vi har ett stort behov av att vara öppna för internationell närvaro i än större utsträckning, när vi går in i en licensmarknad och vill öka intresset internationellt för Svensk Galopp. Vi har också övervägt om just Derbyt är hindrande för att utveckla svenskuppfödning och attrahera köpare på auktionen i höst.”

Detta skulle utredas vidare, vilket inte har skett. Något belägg för att ett öppet Svenskt Derby skulle vara lockande för utländska spelbolag eller andra investerare har inte heller presenterats. Några icke-skandinaviska deltagare har inte synts sedan löpningen tappade sin Listed-status.

Öppnandet av Derbyt har inte oväntat minskat den andel av prissummorna som gått till svenskuppfödda hästar, om man jämför den ”stängda” femårsperioden 1990-2018 med hela den öppna perioden:

Prisandel till svenskuppfödda hästar:

1990-1994 60,6 procent

1995-2018 19,1 procent

Det kan också konstateras att öppnandet av Derbyt inte gynnat svenska hästägare. Sedan 1995 har Derbyt till stor del vunnits av norska och danska hästägare. Siffrorna fördelar sig enligt följande:

Danska hästägare 2 derbyvinster.

Norska hästägare 14 derbyvinster.

Svenska hästägare 8 derbyvinster.

Ett av syftena med att öppna Derbyt var att öka kvaliteten på de deltagande hästarna – vilket sannolikt ligger bakom styrelsens tanke att det skulle öka det internationella intresset.

Genomsnittliga formtal

Ser man på de genomsnittliga formtalen för de fyra första hästarna i mål – det mått som används internationellt – är skillnaden mellan den stängda perioden 1990-94 och den öppna perioden därefter inte särskilt stor:

Genomsnittligt formtal för de fyra första i mål 1990-1994 88,35

Genomsnittligt formtal för de fyra första i mål 1995-2018 89,35

Den påtagliga landskampsstämning mellan Danmark och Sverige (och Norge) som fanns före 1995 har förstås helt försvunnit, till följd av att bara två inhemska vinnare noterats på de senaste 24 åren, Bloomerace och Double Net. 

/ BFE

Fotnot: Sedan artikeln skrevs 2019 så har Bullof Wall Street segrat i Svenskt Derby för den norsk-stationerade tränaren Niels Petersen 2020 – och Stroxx Carlras för danskan Rikke Bonde 2021. Årets segrare Hard One To Please må vara norsktränad (Annike Bye Hansen), men är svenskägd – av Hans Sköld och hans företag Väsby Häst AB.