Reuterskiöld: ”Svensk Galopps struktur gör det upplagt för konflikter”

Jägersro-tränaren Fredrik Reuterskiöld var vd för Svensk Galopp i tre år.

Nu är han tillbaka som tränare. Men han har inte släppt sitt engagemang i hur Svensk Galopp sköts  – eller rollen som de olika sällskapen har:

-Systemet vi har nu är ungefär som att AIK, IFK Göteborg och Malmö FF får en påse pengar av Svenska Fotbollsförbundet… och tillsammans ska komma överens om hur pengarna ska fördelas, säger han.

Svensk Galopp står inför stora utmaningar framöver. Antalet hästar i träning har sjunkit kraftigt de senaste 20 åren, det har varit osämja bland sällskapen över hur arbetet med den nya banan i Skåne ska fortskrida – och vinterns tråkiga “snackis” blev den uteblivna vintergaloppen på Bro Park.

Fredrik menar att en stor anledning till problemen är Svensk Galopps grundstruktur: Bildandet för tio år sedan av Svensk Galopp ideel förening, som består av tre sällskap – i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Fredrik Reuterskiöld tycker att vi nu fått en mycket olycklig situation, där sällskapen styr sporten, samtidigt som var och en bara tänker på sin egen region.

-Det är sällskapen som styr sporten, via fullmäktige. Det har gjort det svårt att få kontinuitet i Svensk Galopps styrelse, det blir för stor omsättning på ledamöter. Det är svårt att få kompetenta ledamöter att sitta kvar. Jag har själv suttit i styrelsen. En styrelsemedlem berättade till exempel för mig, att han upplevde det som att varje gång få sitta i heta stolen inför fullmäktige och “stå till svars” för vad man hade gjort.

Fredrik har tillsammans med sin bror, tränarchampion Lennart Junior, identifierat fyra punkter som han är övertygad om skulle leda till en bättre situation:

• Lyft ut sport, marknad och anläggningsfrågor till respektive region.
• Ge varje region sin egen “påse pengar” och låt sällskapen själva disponera sina pengar.
• Låt ekonomi, inregistrering och andra centrala delar ligga kvar centralt.
• Låt regionerna bestämma över sin egen verksamhet. Vill Bro Park rida vintergalopp, så är det en fråga för Stockholms Galoppsällskap. Vill Göteborg rida en stor andel breddlopp, så är det deras egen sak och så vidare.

“Vd blir slav under sällskapen”

-Det nuvarande systemet gör att vi håller på att ha ihjäl varandra. Det beror på att vi håller på och skriker om “vår egen region” hela tiden, i ett forum där alla tre ska sitta. Det är till exempel mycket bättre att varje region har sin egen sportkommitté, än att stockholmarna ska sitta och lyssna på vad göteborgarna vill ha och så vidare.

Du har ju själv varit vd i Svensk Galopp. Ganska nyligen dessutom. Att du inte drev den här frågan hårdare då?

-När jag tog över som vd, handlade väldigt mycket om att släcka bränder, tyvärr. Vi hade en situation på Bro Park som var väldigt allvarlig, faktum är att arbetsmiljöverket var på väg att stänga hela anläggningen. Vi hade problem med vatten, det fanns ingen ledvolt, det fanns ingen hinderbana som vi hade lovat att bygga. Det fanns en massa saker som behövde prioriteras 2018.

Fredrik fortsätter:

– Sedan 2019 kom separationen från ATG som var ett gigantiskt jobb. Det var ändå en separation efter 43 år. Jag hamnade i ett läge då jag tvingades prioritera andra saker. Men jag har tagit lärdom av det som pågått under den här tiden och har en tydligare bild av det hela nu efter mina år som vd.

Fredrik Reuterskiöld beklagar att det nuvarande systemet skapar en situation där “vd blir slav under sällskapen”, något som han själv upplevt.

-Även sportens tjänstemän blir helt vingklippta av det här systemet.

Ge ett exempel?

-Jag minns när sportchefen Dennis Madsen, som jag tycker är en kompetent person, hade en vision om att få utländska topphästar till Bro Park en gång om året. Till Stockholm Cup-dagen, alltså. Vi flög dit kanonhästar, det var året då Thundering Blue vann före en annan engelsk häst. Sedan kom en ny styrelse och skrotade allt det där något år senare. Det är frustrerande att ständigt arbeta på det sättet. 

Regionala ledningar ett måste

Fredrik fortsätter:

-Det ska finnas en kompetent sportchef som skriver propositionerna. Nu har fullmäktige i varsitt sällskap istället utsett personer i tävlingskomittén, som alla sitter och drar i “sitt snöre”. Och sedan ska sportchefen vara sekreterare i den där tävlingskommittén.

Fredrik anser att den enda vägen framåt är att prioritera kärnverksamheten, alltså sporten och hästägarna som finansierar den.

-Om vi har 200 miljoner kronor att disponera under ett år, går 80 miljoner till prispengar och 120 miljoner till annat. Jag tror att sporten skulle må mycket bättre om förhållandet är det motsatta eller något i den riktningen.

Och hur uppnår man detta?

-Genom att få tillbaka regionala ledningar, till att börja med.

Hur åstadkommer galoppen en strukturförändring för hela verksamheten?

-Det bästa vore om sällskapen kan komma överens om att varje region får ta hand om sin egen sport, sin egen marknad. Det borde gynna alla. Hela kruxet i den här saken, hela problematiken, ligger i hur vi hittar nyckeltal till hur vi fördelar medel. Hittar vi en bra fördelningsnyckel på det, så är det här en “No brainer”. De som inte vill genomföra det då, är enligt mig rättshaverister.

Robert Okpu

redaktor@jockeyklubben.se