Högsta Domstolen, Stockholm

Krubbitare i Högsta Domstolen

Chotek är knappast något bekant namn i galoppsporten. Men denna bruna hingst är unik som det enda engelska fullblod som så vitt känt varit föremål för behandling i Högsta Domstolen. Att Choteks fall är så okänt beror till stor del på att man får gå långt tillbaka i tiden.

Chotek föddes nämligen 1911 och orsaken till att han hamnade i HD var en försäljning som ägde rum 1917, för mer än 100 år sedan. Då köptes Chotek av godsägare H C Birch-Jensen, Hällstorp i Billeberga i Skåne, av löjtnant C Rosenblad, Stockholm.  Det handlade inte om några småpengar. Priset var 5 000 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar cirka 220 000 kronor, en summa som alltjämt väcker respekt.
Vid försäljningen var Chotek således 6 år, fallen efter en populär avelshingst som hette Eager (mamman hette Caroline Roche). Men hästen hade bara gjort tre starter under dessa år.  Först slutade han åtta i ett elvahästarsfält (ovanligt stort vid denna tid) på släta banan på Jägersro 1914. Då startade Chotek för direktör H E Orlando. Ryttare var underlöjtnant G Malmsten.  Sedan dröjde nästa start till 2016, vilket skedde för löjtnant Rosenblad, som själv red sin häst till seger i en steeplechase i Eksjö i Kungliga Smålands husarregementets officerskårs hederspris. Med ridvikten 77 kilo togs segern med en längd före Cheshire Cheese. Fem hästar startade. Segerpremien var 320 kronor.

Den tredje starten skedde 1917, återigen på Jägersro i Poremba-löpning, en steeplechase över 4 000 meter. Tre hästar startade. Chotek fick nöja sig med andraplatsen, flera längder bakom Franco, ägd och riden av ryttmästare Georg Wiedesheim-Paul (som med tiden blev en framstående tränare). Denne bar 81 kilo, medan Chotek bar 77 kilo, inklusive ryttaren löjtnant, friherre C Thott. Choteks ägare, löjtnant Rosenblad erhöll 220 kronor för andraplatsen. Om inte Chotek hade utfört några andra bedrifter, om vilket vi inte vet, var detta hela karriären, när godsägare Birch Jensen köpte honom 1918. Chotek var då sedan länge kastrerad.

Trots att Chotek var försedd med ett veterinärintyg om att hästen var frisk så när som på ett mindre sår på ett bakben, upptäckte köparen rätt snart att hästen var krubbitare och ville häva köpet. Det nekade löjtnant Rosenblad till, varefter Birch-Jensen sålde hästen på auktion för en mindre summa. Vid försäljningen till Birch-Jensen hade tränare Axel Thorngren, vid tiden Sveriges enda professionella tränare, också medverkat och erhållit provision om 500 kronor. Hästen stod i hans stall vid Jägersro. Denne hade inte sagt något om krubbitningen.

 

I brist på bilder på hästen Chotek publicerar vi denna bild på Choteks tränare Axel Thorngren, som blev inblandad i målet i Högsta Domstolen. Här i sadeln på belgiskfödde hinderklipparen Yvan le barbu. Foto ur Svenska Dagbladets årsbok

Lång rättsprocess
Därefter hamnade tvisten i den svenska rättsapparaten tills den blev avgjord 1922. Då hade den först behandlats i Stockholms Rådhusrätt, eftersom Rosenblad var skriven i Stockholm, därefter i Svea Hovrätt och sedan i Nedre Justitierevisionen, som fram till 1972 handlade överklagade mål och ärenden innan de slutligen avgjordes av Högsta Domstolen.

Alla avgöranden i Högsta Domstolen refereras sedan 1874 i Nytt Juridiskt Arkiv. En del avgöranden får nöja sig med kortare notiser, medan andra, av större tyngd, beskrivs mera utförligt. Så var fallet med Chotek. I rättsfallets ingress sammanfattades målet sålunda: ”Vid försäljning av en kapplöpningshäst har säljaren låtit för köparen förete veterinärintyg av innehåll att hästen vore — frånsett ett betydelselöst fel — utan anmärkning. I mål om återgång av köpet uppstår nu fråga huruvida säljaren kan anses hava genom intygets företeende tillförsäkrat köparen, att hästen icke — på sätt emellertid var fallet — vore krubbitare. Tillika spörsmål dels om köparen utan oskäligt uppehåll framställt anmärkning mot hästens beskaffenhet dels ock om köparen, som låtit för säljarens räkning avyttra hästen å offentlig auktion, i behörig tid givit säljaren underrättelse om auktionen.”

Vid avgörandet i Stockholms Rådhusrätt gjorde domstolen följande beskrivning av vad krubbitning är:
”’Chotek’ — en kapplöpningshäst — var s. k. krubbitare, d. v. s. den hade olaten att, under ansättande av överkäkens framtänder mot krubbkanten eller även därförutan, kraftigt sammandraga vissa på halsens undersida liggande muskler och med ett rapande ljud pressa luft genom foderstrupen ned i magen. (Olaten uppgives medföra väderspänning och därav följande nedsättning i matsmältningsförmågan samt stundom kolikanfall, som t. o. m. kunna föranleda döden.)”

Rådhusrätten uttalade vidare: ”Emedan — även om i målet finge anses utrett, att Birch-Jensen, som ostridigt i okt. 1918 av Rosenblad för visst pris inköpt fullblodshästen »Chotek» och till Rosenblad erlagt den för hästen avtalade köpeskillingen, på grund av fel å hästen varit berättigad häva köpet — det i allt fall blivit upplyst, att Birch-Jensen sedermera d. 12 febr. 1919 låtit å offentlig auktion i Landskrona försälja hästen utan att annorledes underrätta Rosenblad om tid och plats för auktionen än genom ett Rosenblad dagen förut i Stockholm därom tillställt meddelande; ty och som berörda meddelande icke kunde anses hava lämnats Rosenblad i god tid före auktionens hållande, samt Birch-Jensen ej ens påstått, att hinder mött för honom att tidigare än som skett giva Rosenblad underrättelse i nyssangivet hänseende; alltså och då Birch-Jensen vid sådant förhållande vore pliktig vidbliva köpet, funne R.R:n Birch-Jensens talan icke kunna bifallas.”

Rådhusrätten ansåg alltså att Birch-Jensen inte tillräckligt informerat om auktionen, då han sålde Chotek vidare och hans talan ogillades.

Birch-Jensen överklagade målet till Svea hovrätt som fastställde rådhusrättens dom. Hovrätten uttalade: ”Enär — även om i målet kunde anses utrett, att ifrågavarande häst, vilken kommit i Birch-Jensens besittning d. 26 okt. 1918, då varit behäftad med fel av sådan beskaffenhet, att Birch-Jensen på grund därav ägt häva köpet — Birch-Jensen, änskönt berörda fel, enligt vad handlingarna föranledde, måste anses hava vid hästens överlämnande till Birch-Jensen kommit till hans kännedom, icke, såvitt visat blivit, förr än i ett d. 22 nov. 1918 till Rosenblad avlåtet brev framställt anmärkning i anledning av berörda fel,
samt Birch-Jensen förty icke kunde anses hava utan oskäligt uppehåll framställt sagda anmärkning; ty och som vid sådant förhållande och då vad i målet förekommit icke gåve anledning till antagande att Rosenblad beträffande ifrågakomna köp förfarit svikligt eller visat vårdslöshet, Birch-Jensen vore all talan i avseende å felet förlustig.”

Birch-Jensen ansågs ha tagit för lång tid på sig att informera Rosenblad om varför det fanns skäl att häva köpet.

Högsta Domstolen avgjorde målet den 21 november 1922 efter föredragning – på den tiden förekom aldrig förhandlingar i Högsta domstolen – varvid godsägare Birch-Jensens talan får stöd helt och hållet: Högsta domstolen uttalade: ”Enär hästen vid köpslutet var krubbitare, vilket fel icke är att anse såsom ringa; ty och som Rosenblad före köpet tillställt Birch-Jensen veterinärintyg av innehåll att hästen vid besiktning och undersökning funnits behäftad med ett sår å ena bakbenet men för övrigt vore utan anmärkning, och Rosenblad sålunda får anses hava tillförsäkrat Birch-Jensen att hästen icke vore krubbitare, finner jag Birch-Jensen, vilken utan oskäligt uppehåll meddelat Rosenblad, att han ville tala å felet, vara lagligen berättigad att påfordra återgång av köpet ävensom skadeersättning,”

Det som förklarar att Högsta Domstolen dömde på annat sätt än underinstanserna var att säljaren genom veterinärintyget enligt Högsta domstolen hade tillförsäkrat att Chotek inte var krubbitare och köparen hade reklamerat felet utan oskäligt uppehåll.

Birch-Jensen hade alltså rätt att häva köpet, att sälja hästen på auktion och få tillbaka köpesumman minus vad han erhållit på auktionen.

Medan löjtnant Rosenblad försvinner ur galopphistorien, gäller inte detsamma tränare Axel Thorngren, som erövrade åtta tränarchampionat i Sverige och ett flertal i Danmark. Dessutom åtta galoppderbyn och lika många i Danmark. Måhända fungerade fallet Chotek som en nyttig läxa, för hans renommé blev oantastligt.

På en lägre nivå fortsatte Hans Christian Birch-Jensen som galopphästägare och uppfödare. Bland annat födde han 1937 upp Attack (efter Danger-Palaemona), som sonen Eugen sommaren 1941 red till två raka segrar i två så kallade Jägersro-löpningar.

Henning Orlando var en kort tid ägare till ”HD-hästen” Chotek.

Den galopphistoriskt intresserade kan hitta ännu mera stoff när det gäller Chotek. När denne gjorde sin första start 1914 skedde det för löjtnant Rosenblad utan som stod ovan i direktör H E Orlandos färger, champagnefärgad med violetta tvärband på bröstet.

Henning Orlando var inte direktör för något vanligt företag. Han var nämligen cirkusdirektör och kom att dyka upp fler gånger i galopphistorien.

Orlando var född Gustafsson och kom från enkla förhållanden. Han var mycket vig och hade extremt god kroppskontroll. Via ett arbete som ”tvålpojke” hos en barberare kom han i kontakt med cirkusdirektör John Madigan, som erbjöd honom anställning på sin cirkus, först som akrobat och sedan som hästtränare.

Cirkus Madigan – låter namnet bekant? – jo där fanns John Madigans styvdotter Elvira, som var en vacker lindanserska. Hennes bekantskap och tragiska öde med löjtnant Sixten Sparre har skildrats både i skillingtryck och i Bo Widerbergs film ”Elvira Madigan”.


Lindanserskan Elvira Madigan, styvdotter till John Madigan, vars cirkus Henning Orlando tog över.

Efter John Madigans död köpte Henning Gustafsson loss cirkusen som han kallade Cirkus Orlando och tog även det efternamnet Orlando. Med cirkusen turnerade han framgångsrikt över landet. En favoritplats att uppträda på blev Hippodrom i Malmö.

Hela tiden var han intresserad av galoppsporten och ägde flera hästar själv. Största framgången hade han 1940 i Svenskt Kriterium, då hans danskfödda sto Orkan (efter Gunnel), tränad av Axel Thorngren på Klampenborg segrade. Dessutom ägde han även trean i löpningen, Jolly Good (efter Temible), tränad av Gustaf Adolf Westerström på Ulriksdal. Jolly Good slutade året efter tvåa i Jockeyklubbens Jubileumslöpning bakom blivande derbyvinnaren Jack.

Tack till Ronney Hagelberg, Galoppöverdomstolens ordförande, för uppslaget till artikeln och för faktagranskning av artikeln.

Tack även till Monica Wolff, Svensk Galopp, för kompletterande resultatinformation.

BFE 2020 05 16

Scroll to Top