Christer Schildt blev medlem i Jockeyklubben i slutet på 80-talet.

Han har suttit med i dess styrelse under hela 2000-talet. Men nu tackar han för sig.
— Jag har alltid älskat Jockeyklubben. Jockeyklubben är något speciellt för mig. Men det är nya tider nu, säger han.

Skåningen Christer Schildt, Ljungstorps Gård i Skåne, är en av Sveriges mest kända uppfödare och hästägare.

Att han skulle bli en viktig del av Jockeyklubbens verksamhet under väldigt många år, är inget konstigt alls. Som det gamla ordspråket heter: “Var finns sleven om inte i grytan?”

Christer är JK-styrelsens veteran, han är en av de som bäst minns flera av JK:s ordföranden och deras insatser vid rodret. Och som kanske inte helt oväntat, står för åsikten att “det var bättre förr”… en väl sliten klyscha även i många andra sammanhang.

Men denna inställning kan förstås också ha att göra med, att den svenska galoppen uppvisade betydligt starkare siffror överlag, under “years gone by”. Vad gäller uppfödning, antalet tävlingshästar och spelomsättningen exempelvis, än vad som är fallet i dag.

Om man får tro Christer Schildt, så var även det sociala samkvämet på en ännu högre nivå förr om åren…

Christer fyller aktningsvärda 80 år senare i sommar, vilket även avspeglas i hans perspektiv. 

— På den tiden hade vi mer givande sociala arrangemang, tycker jag. Då bodde vi ofta över på ett gästis någonstans när vi träffades. Och kunde prata med varandra om sporten i timmar, mellan fyra ögon. I dag sitter vi uppkopplade på en sådan där iPad och pratar i möten. För en “old timer” som jag, så är det väldigt opersonligt. Man har ingen kontakt med människorna på det viset, inte som vi hade förr.

Christer Schildt tycker inte att det bara går att skylla på att “tiderna har förändrats”.

— Du ser vad Wallenbergsfären och deras vänner har gjort i Stockholm i sommar. De har abonnerat Grand Hotel för att träffas öga mot öga. Inte sitter de i Teams- eller Zoom-möte, på de allra viktigaste träffarna.

Kom ihåg det som kungen hade glömt

Christer Schildt kommer med glädje ihåg många av de minnesvärda balunserna, från den gamla goda tiden. Någon gång ibland, så hände det att Kung Carl XVI Gustaf som är Jockeyklubbens beskyddare, medverkade.

— Jag minns en gång när kungen och drottningen var med på en tillställning, med sina adjutanter. Styrelsen fick träffa kungafamiljen. Jag minns att kungen fick sin whisky och vi andra fick vår champagne. Han ville hellre ha ett glas whisky till efter middagen, än champagnen.

Christer Schildt fortsätter:

— Jag minns att vi hade en diskussion om Mallorca, jag och Hans majestät. Han sa att han bara hade varit där en gång, när prinsessan Birgitta fyllde 70 år. Men jag mindes att han hade varit där vid ett tillfälle till, som han själv hade glömt. Jag visste det, eftersom jag var med då, på grund av mitt golfspelande. Kungen hade sin båt där då, bredvid båten till golfklubbens ägare. När jag nämnde det, erkände han att han jag hade rätt. Det var roligt, och det finns nog inte så många hästägare eller uppfödare som har buggat med drottningen. Jag minns att prinsessan Victoria var med också, jag tror att det var innan hon hade träffat prins Daniel, så länge sedan var det.

Schildt menar att det var mer “drag i galoscherna” på tillställningarna, när han var yngre.

— Då gick det knappt att få tag i en biljett till Jockeyklubbens middagar!

Men om vi tar Jockeyklubbens insatser för galoppsporten, vad har du själv bidragit till i första hand?

— Något som jag är stolt över är Jockeyklubbens insatser för aveln. Där har jag varit med och pushat på. Jag har till exempel personligen kämpat för att Jockeyklubben ska dela ut pengar till uppfödare och ägare till ston, med 82 eller mer i handicap. Så de har råd att satsa, att betäcka med en bra hingst utomlands och så vidare.

Du tycker att du tackar för dig med gott samvete?

— Ja, även om vill vara ödmjuk, så tycker jag att jag har gjort mycket för sportens räkning. Jag har till exempel själv under de här åren köpt hit sex stycken hingstar från Amerika. Och jag har väl “leasat” 15 stycken från England, Irland och Frankrike. Sammanlagt 21 hingstar. Så jag tycker att jag har gjort mycket för sporten. Och hela tiden varit närvarande.

Något mer?

— Alla trevliga arrangemang för hästägarna som vi hade på den tiden. Många av dem var jag delaktig i. Det är trots allt hästägarna som betalar hela kalaset! Jockeyklubbens gåsamiddag på hösten, var jag med om och startade en gång i tiden. Och den är lika mycket även riktad till andra hästägare som kan komma som gäster, som de som är medlemmar i Jockeyklubben. Den tillställningen kommer jag att fortsätta med.

Christer Schildt minns Jockeyklubbens olika ordföranden genom åren, under hans egen verksamma tid i JK:

FRIHERRE MALTE RAMEL 1989-1993

— 1988 kom jag med i Jockeyklubben. Malte Ramel som var ordförande anordnade trevliga arrangemang. Bodil Hallencreutz var sekreterare och Sonja Söderberg var kassör. 

Det var härliga tider, minns Christer.

— På Maltes tid, i samband med Svenskt Derby, så stängde vi av gatan utanför Savoy och hade lunch därute. Stor galamiddag med smoking, när vi korade Svenskt Derby-vinnaren på kvällen. Och det var dans nere på Savoy sedan. Det var samma sak uppe i Stockholm, när det var Stockholms Stora Pris. Då var det alltid middag efteråt på Grand Hotel som Jockeyklubben var inblandad i, eftersom Svensk Galopp “aldrig hade några pengar”… haha.

HOVSTALLMÄSTARE HODDER STJERNSWÄRD 1994-1997

— Efter Malte Ramel så blev det Hodder Stjernswärd, en gentleman som skötte Jockeyklubben perfekt. En hedersman, det är väl vad jag kan säga om honom.

FRIHERRE OTTO SILVERSCHIÖLD 1997-2004

— Sedan blev det Otto Silfverskiöld, “Calle Silfver” som blev ordförande. Och det var då som jag kom med i styrelsen. “ Calle Silfver” hade otroliga kontakter i affärsvärlden, med Wallenbergarna och flera andra. Det var nog under den här tiden som det hände mest.

Dr DAG NÄSMARK (läkare) 2004-2008

— Sedan blev en läkare ordförande, Dag Näsmark. Vi kallade honom också för “pillermannen”, eftersom han var läkare. En mycket snäll och försynt människa. En gentleman kan man säga. Han fick dessvärre cancer, han var fortfarande ordförande när han gick bort. Major Lennart Jarvén hoppade in för honom under en tid sen och gjorde det bra.

BISKOP EMERITA CHRISTINA ODENBERG 2009-2015

— Och sedan blev det biskopen Christina Odenberg. Hon var med när vi firade 125-årsjubileum. Då hade vi en storslagen middag på Grand Hotel i Stockholm med kungaparet närvarande. Hon var en bra ordförande.

ADVOKAT BJÖRN EDGREN 2015-2018

— Sedan kom en riktigt frisk fläkt, Björn Edgren, advokaten. Han bestämde själv vilka som han ville ha med i sin styrelse, de som han inte ville ha kastade han ut med badvattnet, haha. Han var en rolig person på alla sätt annars, när jag fick hjärtflimmer så startade jag igång “Stall Flimmer” och han var med och ägde häst där. Han hade ju själv Stall Tjäder och var med och vann Svenskt Derby år 2000 med Double Net som Bruno Nilsson tränade. Jag gillade honom på det sättet att det alltid var ordning och reda och inget tjafs.

SKATTEJURIST JAN KLEERUP 2018-2024

— Jan Kleerup var en jättebra ordförande. Han var omtyckt, det hände mycket och han satt på posten i sex år, vilket är den längsta möjliga tiden.

DIREKTÖR BENNY CARLSSON 2024-2025

— Jag har känt Benny länge, men vi har olika åsikter om det som hänt det senaste året, angående “Ny bana i Skåne”. Jag tycker som alla andra här nere, att det hade varit fantastiskt om Bara blev verklighet. Men som det såg ut vid årsskiftet, så var det enda säkra alternativet att försöka få till en flytt tillsammans med travet. Nu har Skånska Fältrittklubben fått ansvaret att försöka få till finansieringen av Bara. Och det är ett risktagande. Både för den svenska galoppen och för galoppen i Skåne. Dessutom för Jockeyklubben, eftersom vi har lånat ut pengar till detta och vi vet faktiskt inte var detta landar nu. Och det är våra medlemmars pengar, inte styrelsens pengar.

Men trots alla utmaningar som står för dörren, så tycker Christer Schildt att både han själv och Jockeyklubben kan vara stolta över allt som hänt under åren.

— Vi har bidragit med mycket pengar och mycket annat till galoppen. Det är nästan så att den svenska galoppen inte hade stått på benen i dag, utan Jockeyklubben. Det är i alla fall min åsikt.

Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se

---

Fotnot: Jockeyklubben har beviljat två större lån, till Bara Hippodrom AB och till Skånska Fältrittklubben, för att Bara-projektet ska kunna fortgå utan avbrott. Lånet till Bara Hippodrom AB gjordes före Benny Carlssons tid som ordförande. Lånet till Skånska Fältrittklubben var ett enhälligt beslut, då med Benny vid ordförande-posten.