dela artikeln
Kriteriet-flashback: Intresset väcktes för snart 75 år sedan…
Det är inte alltid man kan säga exakt när ett passionsartat intresse startade, men i mitt fall finns det ett fixt datum. Det var söndagen den 5 november 1950. Det var kapplöpningar på Jägersro.
Enligt Jockeyklubbens årsbok var det mulet och fem grader plus. Gräsbanan bedömdes som djup.
Fem galopplöpningar skulle ridas, varvade med travlopp, som upplägget var vid galoppens vår- och höstmeetings.
Det var min pappa som tog med familjen sedan hans intresse väckts några år tidigare, då han kom i kontakt med Eric Fredlund på Hägerneholms stuteri, den tidens största ägare och uppfödare. Fast pappas intresse hade nog grundats redan han gjorde militärtjänst i Ystad och fick ansvar för två tjänstehästar. Kanske besökte han också de årliga kapplöpningarna på Nybrofältet utanför Ystad, som dock upphörde när stadens kavalleriregemente lades ner i slutet av 1920-talet.
Dagens finaste löpning var Skåneland-löpning. Kriteriet reds på den tiden redan i juli, varför Skåneland var en viktig avstämning inför treårssäsongen. Här var förstapriset 6 000 kronor (mer än i Kriteriet). Även Malmö-hösthandikap för 3-åriga och äldre hästar, som reds över 2 000 meter, hade hög status. Vinnaren erhöll 4 500 kronor.
“Samordningen var inte den bästa”
På programmet stod också en klass 2-handicap över 1 800 meter och Tågarp-löpning med åldersvikter över 1600 meter. Den senare hade fått 16 anmälningar och delades i två avdelningar. Den skulle ridas av amatörryttare och svenska jockeyer och lärlingar.
Om detta visste jag naturligtvis ingenting. Men miljön var fascinerande, speciellt att se hästarna gå runt i ledvolten som låg bakom läktarna och intill korsvirkeshuset (både trav- och galoppläktarna var träbyggnader).
Det var gott om tid att studera vad som hände i ledvolten, eftersom vartannat lopp var travuppgörelser. Flera tränare använde sadlingsboxar intill ledvolten, särskilt de tillresta tränarna, Georg Wiedesheim-Paul, Gösta Wahlberg, Margareta Cronhielm, Gustav Holst, Nils Hellman och Axel Thorngren junior från Ulriksdal och Bobby Killick från Åby. Eftersom sadlingsboxarna bar en skylt med tränarens namn var det lätt att lära sig vilka som var vilka.
Här kunde man också syna ryttarna närmare, ryttare som Albert Klimscha, Henry Weston, Bengt Allan Lindqvist och Bruno Nilsson.
Stockholmstränarna kunde ha varit fler, om det inte varit tävlingar på Ulriksdal samma dag. Då kunde också till exempel Eric Fredlund, Allan Hellman och Henning Strand ha haft starthästar. Samordningen var inte den bästa, då heller…
Dagens clou ur min synpunkt blev det fjärde loppet, Malmö hösthandicap, som samlat åtta startande. Efteråt skulle jag förstå att det var ett starkt fält, som bland annat innehöll en vinnare av Jockeyklubbens Jubileumslöpning, en av Svenskt Oaks och två vinnare av Sankt Leger.
Vendulas seger var ingen tillfällighet
En av dem fångade speciellt min uppmärksamhet. Det var en mörkt färgad fux med en mycket avvikande ljus färg i man och svans. Ingen annan häst bar någon liknande nyans. Det avvikande fångar ofta barns ögon.
Så jag höll på denna häst som visade sig heta Vendula och var ett treårigt sto. Hennes ryttare bar en rosa dress med en röd mössa, vilken inte påminde om någon annans.
Vendula fick en dålig start och kom en bra bit efter fältet. Hon sladdade hela bortre långsidan, men in mot upploppet tröttnade täthästarna en efter en på den tunga banan. Men Vendula hade fått upp farten rejält och i en sista vass finish fångade hon in danska gästen Rositta och Speed On och vann ”efter strid med 1½ längd”. I det slagna fältet slutade bland annat toppviktade Eyebright, riden av champion Albert Klimscha. Den femårige hingsten tillhörde topparna i sin årgång efter triumf i bland annat St Leger och tredjeplats i Derbyt.
Vendula ägdes av fiskhandlarna Hallsén och Dahlgren och tränades av Nils Hellman som vanligen inte hade något av de större stallen på Ulriksdal.
Vendula, som reds av engelsmannen R G Weston, vann till oddset 6,04. Att hennes vinst inte var någon tillfällighet förstår man när hennes tidigare löpningar granskas. Hon hade vunnit Svenskt Oaks före Flying Fire, som senare skulle segra i Stockholms Stora Pris, och tvåårstjärnan Triloba. Med Triloba delade hon dessutom vinsten i Jockeyklubbens Avelslöpning.
Ytterligare en merit var en andraplats i Norskt Derby efter danske Far West som både vunnit derbylöpningarna i Danmark och Sverige,
Som fyraåring blev det tuffare för Vendula, som nästan enbart startade i högsta klassen. Men hon var åter framgångsrik i Malmö hösthandicap där hon knep andraplatsen bakom Flying Fire. Hon var också trea i Grand Prix efter tidigare derbytvåan Julianus och Speed On. Som femåring vann hon två gånger på 16 starter och var trea i Skånska Fältrittklubbens jubileumslöpning bakom Eyebright och Herodes.
Charmina segrade i Svenskt Kriterium det året…
Vendula var utan tvekan den bästa avkomman efter 30-talets stora svenska stjärna Sidenhuset II, som fick få chanser i aveln. Men Vendulas danska mödernelinje var rätt svag och Vendula själv satte inte några större intryck i aveln. Även om hon lämnade vinnande döttrar. Men i mitt minne har hon fastnat för evigt.
Däremot har övriga vinnare denna gråmulna dag inte fått samma betydelse för mig. I Kriteriet segrade favoriten Charmina, tränad av Wiedesheim-Paul och riden av Albert Klimscha före Gabriella, som kom från seger i en större tvåårslöpning på Ulriksdal, och Herodes som blev en stor stjärna i årgången. Han hemförde både Jockeyklubbens jubileumslöpning och St Leger och slutade två i Svenskt Derby till den nästan oövervinnerlige Hurricane.
Tränare Nils Hellman vann också öppningsloppet denna dag, avdelning A i den delade löpningen, med femårige Fairey-sonen Midas, som reds av Arthur Björnstedt, medan den andra avdelningen gick till 9-årige Sergeant York, med tränaren Bobby Killick i sadeln. Han tränade också vinnaren i handicapen Husielöpning, Turk, som hade David Connor på ryggen. I denna löpning var ridvikterna 52, 51½, 52 ½, 52 och 49 kilo. Vilket kan ge en bild av hur viktskalorna ändrats. Vendula och Charmina reds för övrigt till seger med 52½ respektive 53 kilo på ryggen.
Den här dagen har lämnat ett minne och ett intresse som lever till denna dag. En påminnelse ger motsvarande dag 2024 med Svenskt Kriterium och Jockeyklubbens Avelslöpning på programmet.
Björn F Eklund