Skrälljockeyn Ulrika: “Jag är optimist när startboxarna öppnas”   

Det är ingen överdrift att kalla Ulrika Holmquist för augusti månads stora skrälljockey.
Under den andra halvan av månaden segrade hon inte bara i Jockeyklubbens Grand Prix, utan även i Marit Sveaas Minneslopp – i båda fallen med riktiga storskrällar.

När en jockey vinner med en häst som inte är särskilt betrodd, så är det oftast en överraskning även för den jockeyn.

Men, förklarar Ulrika, det gäller att ha rätt inställning till ritten redan innan startboxarna öppnas.      

— Och jag tycker att en av mina styrkor som jockey, är att jag är väldigt optimistisk med de hästar som jag sitter upp på i loppen säger hon. 

Ulrika blev championjockey på hemmabanan Bro Park 2021. Hennes första, men förmodligen inte sista championat i Skandinavien.  

Två av Ulrikas segrande “stjärnsmällar” på turfen i slutet på augusti i år, gav 200 000 kronor respektive 685 000 kronor i segerpremie till hästägarna. Och ställde dessutom de flesta V64-spelarna schack matt… 

När Ulrika vann Jockeyklubbens Grand Prix med Ylva Brandt-tränade Anno (e. Juniper Tree) på Bro Park den 18 augusti, så ordnade den numera utbildade veterinären så att det blev nästan 40 000 kronor i V64-utdelning. I en annars favoritbetonad omgång, som var på väg mot bottenutdelning.

Och i Chiantis (e. Zarak) fall, veckan efter det, så sopade 19-oddsaren helt rent i kuponghögen. Ingen spelare hade sex rätt i den norska derbydagens V64-omgång på Övrevoll, efter Ulrikas seger på den Niels Petersen-tränade femåringen i Marit Sveaas Minneslopp. Grupp 3-löpningen avslutade V64-spelet den 25 augusti, med jackpot som följd.

Som grädde på moset var det dessutom Ulrikas första Grupp 3-seger i karriären.           

— Han kom till loppet med 92 i handicaptal, så det är en häst som alltid förtjänar att respekteras. Samtidigt så red Carlos Lopez och Pat Cosgrave två andra Niels Petersen-hästar i loppet. Som spelarna trodde mer på, eftersom det är de jockeys som Niels brukar anlita i storlopp, resonerar Ulrika.

— Dessutom hade Chianti inte visat någon toppform i de senaste starterna.

Men även om Chianti kanske blev lite väl bortglömd, så var Anno på Bro Park föregående helg verkligen en blixt från klar himmel. Tränaren Ylva Brandt hoppades före 3-årslöpningen på en fjärde- eller femteplats och lite uppryckning i inställningen. Ulrika fick verkligen vara riktigt aktiv i sadeln, hon fick “vara på” Anno mest hela tiden, men på upploppet kände hon att det inte var slutsålt.   

— Jag fick en bra känsla före loppet, men på pappret så var det en dålig segerchans. Han kom från två sämre insatser och hade aldrig visat ett högt handicaptal heller.

Att mitt på upploppet känna med en sådan storskräll att hon är med och rider om segern är fantastiskt, enligt Ulrika.

— Ja, det är absolut jättekul när man kan skrälla till med en häst så där!    

Din vinter i Nya Zeeland, vad kan den ha gjort för din egen form!?  

— Jag tror att det är bra som ryttare, att få så mycket upplevelser av racing som du kan få. Så många “lopp i kroppen” som möjligt. Och så många bra lopp i kroppen som möjligt.

Ulrika påpekar att racing är lite tuffare i många länder utomlands än i Sverige, vilket är bra för att skärpa ridformen.    

— Jag fick rida många bra lopp när jag var i Nya Zeeland i vintras, vilket är sommar för dom. Jag fick rida fem Grupp-lopp i Nya Zeeland den här gången. I jämförelse, så rids det exempelvis ett Grupp-lopp per år i Norge. Det är alltid bättre att rida riktigt bra hästar, det får dig att rida på ett bra sätt.

Vill rida ännu fler lopp

Ulrika Holmquist säger att hon är nöjd med vad hon har presterat med sina ritter hemma i Skandinavien den här säsongen. Särskilt med hästar som inte varit särskilt hårt betrodda.  

— Jag har vunnit fyra större lopp den här säsongen. Och jag tycker att jag har gjort det bra, med hästar som på pappret kanske inte har varit favoriter.

Ulrika vill också påpeka att omgivningen eller “connections” kring en jockey, är oerhört viktiga för resultatet.

— Sådana personer betyder mycket. Som jockey, att ha självförtroende och känna ett stöd i ryggen är en stor del i att få ut mycket av hästarna.   

Ulrika nämner Bro Park-tränaren Annika Sjökvist som sin kanske största supporter.

— Jag är jätteglad att jag har mina supporters bakom mig, till exempel Annika. Annika ringde mig inför derbydagen i Norge. Hon hade ingen egen häst till start, men hon ringde för att säga, “Du är grym Ulrika, jag ringer bara för att peppa dig, kör hårt!”.   

Ulrika säger att det faktum att hon inte är kontrakterad av något av Skandinaviens största stall, är än mer anledning att hon måste tro på varenda häst hon sitter upp på, i alla fall så länge som det inte är “tomt i tanken” på upploppet… 

Ulrika Holmquist är i dag en av Sveriges och Skandinaviens mest anlitade jockeys.   

Men:

— Jag hade kanske önskat att jag hade ridit fler lopp, än vad jag har gjort. Det är så få hästar i loppen här, det är svårt att få rätt volym med lopp att rida´. På pappret är jag en av de jockeys som rider mest. Men jag tycker att jag rider för lite.

Robert Okpu
redaktor@jockeyklubben.se